Rättssystemet har svikit den kvinna som anmälde den misstänkte idrottstränaren, menar Patrik Sjöberg. Foto: SVT

Patrik Sjöberg: ”Rättssystemet sviker henne”

Uppdaterad
Publicerad

I natt gick preskriptionstiden ut för den idrottstränare som misstänks för sexuella övergrepp på sin då 13-åriga elev. Det innebär att åtalet läggs ner, trots att mannen till viss del har erkänt.

– Rättssystemet sviker henne, säger Patrik Sjöberg till SVT Nyheter.

Efter att ha berättat om sin egen historia av sexuella övergrepp har Patrik Sjöberg blivit en nationell symbol för barn som utnyttjats av vuxna. Under sina tidiga tonår drogades och utnyttjades han sexuellt av höjdhoppstränaren Viljo Nousiainen.

Nu rasar Patrik Sjöberg mot rättssystemet, som han anser har svikit den då 13-åriga flickan.

– Det är för jävligt att man ska kunna använda ett kryphål i lagen för att slippa bli dömd, säger han.

LÄS MER: Polisen hittade inte jagad pedofilmisstänkt

Höll sig undan – slapp åtal

SVT har tidigare skrivit om fallet med idrottstränaren som åtalades i mars, misstänkt för att sexuellt ha utnyttjat sin då 13-åriga elev. I polisförhör har mannen erkänt att de två hade en sexuell relation, men att den började när flickan var 15 år gammal.

Sedan åtalet väcktes har den misstänkte tränaren hållit sig undan polisen. Fallet har en preskriptionstid på tio år, som börjar gälla efter att målsäganden har fyllt 18. Det innebär att mannen inte längre kan dömas för de misstänkta brotten.

Natten mellan söndag och måndag, på målsägandens 28-årsdag, blev åklagaren tvungen att lägga ner åtalet.

– Det här ger ju signaler till andra – hjälper det verkligen att anmäla? Vad är det för vits om det ska kunna gå till såhär?, säger Patrik Sjöberg.

Har publicerat mannens identitet

Han är också kritisk till att svenska medier inte har gått ut med mannens identitet, trots att polisen vädjade om hjälp från allmänheten att hitta honom. Själv har han valt att publicera både bild och namn på mannen på flera av sina sociala kanaler.

– Medierna är ryggradslsösa. När jag insåg att de inte skulle gå ut med hans namn och bild så gjorde jag det, eftersom jag kände att han bara måste hittas. Han är en sjuk person, säger han.

LÄS MER: ”Min klient är i kris”

”Jag är inte boven”

Publiceringarna har delats tusentals gånger, och framförallt har reaktionerna varit positiva. Men bland kommentarerna finns också kritik. Vissa menar att Patrik Sjöberg uppmuntrar till att människor tar lagen i egna händer, och att mannens familj utsätts för trakasserier.

– Jag är inte boven i det här. Det är han själv som har satt sin familj i den här situationen. Det enda sättet att hjälpa honom hade varit att köra honom till polisen, så han kan ta sitt straff och få professionell hjälp, säger han om kritiken.

En enorm besvikelse

Med sin egen historia i bagaget vet Patrik Sjöberg hur svårt det är att våga berätta. Han har flera gånger varit i kontakt med målsäganden.

– Att ta ett beslut och berätta vad som har hänt gör ju att alla hemska minnen kommer tillbaka. Att sen se att det bara passerar, att det inte görs någonting åt det... Det måste vara en enorm besvikelse.

Behövs civilkurage

Problemet med övergrepp inom idrotten är fortfarande stort, enligt Patrik Sjöberg. Och för barnen som utsätts behövs vuxna som vågar se vad som pågår.

– Viljo hade ju inte kunnat hålla på i så många år om det inte hade funnits vuxna med kurage som ifrågasatte varför han hela tiden hade småkillar med sig. Om det hade funnits på min tid hade han inte kunnat hålla på i 25 år, som han gjorde, säger han.

Fakta: Därför valde SVT att inte publicera mannens identitet

SVT Nyheters ansvarige utgivare, Ulf Johansson, svarar.

Varför skriver inte SVT namn och bild på den misstänkte mannen i det här fallet?

SVT har grundprincipen att inte ange namn och bild på misstänkta och dömda brottslingar. Det är rättsväsendet som dömer brottslingar, inte medierna. Vid särskilt grova brott frångår SVT den här principen och publicerar namn och bild.

I vilka fall går SVT ut med namn och bild på brottsmisstänkta?

SVT är extra restriktiva med namn och bild på brottslingar som är misstänkta men inte dömda. Det finns undantag. Om misstänkta mördare är på flykt och det finns ett starkt argument för att varna allmänheten kan det vara ett argument för namn- och bildpublicering. Om någon begått ett extremt allvarligt brott, exempelvis terrorbrott – självmordsbombare som sprängt sig själv och identiteten är säkerställd, då blir det aldrig fällande dom men det är ändå relevant med namn- och bildpublicering. Det kan också finnas fall där personer i en tydlig maktposition är misstänkta för brott och där det kan finnas anledning att namnpublicera.

Och om mannen kan vara farlig för barn?

Det finns alltid en allmänpreventiv aspekt som vi ska ta hänsyn till men den ska också vägas mot den publicitetsskada som kan uppstå vid en publicering. SVT har inte som mål att varken skydda eller döma någon. Däremot är det viktigt att det verkligen är de rättsliga instanserna som dömer. Om medierna går in och ser sig som en dömande instans kan det få förödande konsekvenser där många oskyldiga döms i medierna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.