Gunilla Schönberg på Södertörnspolisen i Stockholm, här med en tidigare omhändertagen hund, tycker att man måste ta djurärenden på allvar. – Det finns ju forskning som visar att om någon plågar djur så är inte steget så långt till att gå över till att göra illa människor. Foto: TT

Polisen tar hand om allt fler djur

Publicerad

En tilltufsad katt, skadade kor eller en misskött häst. Alla kan de bli polisens ansvar, vilket stjäl tid från andra uppgifter. Polisens arbete med att omhänderta djur har femdubblats sedan 2006.

Ute på ett jobb möttes Gunilla Schönberg, djurhandläggare på Södertörnspolisen i Stockholm, av 54 rejält vanvårdade katter i ett hus.

– Då sprang jag runt där och försökte fånga in dem. Jag fick hjälp av länsstyrelsen och ett katthem, men visst tog det otroligt lång tid.

En sammanställning från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att polisen lägger allt mer tid på djur. Antalet omhändertaganden var i fjol uppe i över tusen ärenden, allt från att hämta misskötta katter till att ta hand om 20 hästar.

”Tar tid”

Länsstyrelsen beslutar om omhändertaganden som polisen verkställer. Ökningen kan bero på att det finns fler inspektörer. Dessutom har effektiviteten blivit bättre då djurskyddet 2009 flyttades från kommunerna.

Just djurärenden kan ta tid från att åka på larm och utredning på brottsplatser eftersom det är poliser i yttre tjänst som får rycka in.

-Har man ett begränsat antal poliser en arbetsdag så är det klart att det blir färre kvar om en del av dem är uppbokade för att hämta djur. Man kan diskutera om polisens kompetens ska användas på ett annat sätt, säger Linnéa Littmann, utredare på Brå.

Många polischefer vill att deras anställda ska slippa den här typen av jobb, bland dem rikspolischef Bengt Svenson. Han har räknat upp djurärendena i samma andetag som hittegods, passärenden och inspektion av istappar. När Linnéa Littmann intervjuade tio polischefer till en nyligen släppt Brå-rapport ville ingen ha kvar uppgiften, om det inte finns en uppenbar risk för konflikt med djurägaren.

Det pågår just nu en utredning som ska titta på hur polisens uppgifter kan renodlas.

På allvar

I Stockholm, med många djurärenden, finns en särskild djurskyddsgrupp på tio personer. Chefen Pernilla Markström skulle gärna slippa ansvaret för uppstallning av djuren och fakturering för kostnaderna.

– Vi har ansvar för djuret under hela omhändertagandet. Stockholmspolisen är nog störste djurhållaren i länet i antal djur, säger hon.

Polisen ska kräva tillbaka från djurägaren vad skötseln har kostar, vilket tar upp en heltidstjänst.

Men Markström tror inte att frågorna helt kan lyftas från polisen. Vissa saker måste ligga kvar, eftersom det ofta rör sig om brott. Dessutom kan det bli både våldsamt och hotfullt när djur ska omhändertas.

– Att någon kommer och ifrågasätter hur du sköter dina djur skapar mycket känslor, det är som att någon ifrågasätter hur du sköter dina barn.

Fakta: När rycker polisen in?

Visa

Djurskyddsinspektörer på landets länsstyrelser arbetar tillsammans med polisen vid i huvudsak fem tillfällen:

  • När Länsstyrelsens behöver hjälp att komma in hos person som har ett djur men inte är hemma.
  • När en person som har djur inte släpper in Länsstyrelsen, trots misstankar om att djur far illa.
  • När det behövs av säkerhetsskäl.
  • När Länsstyrelsen behöver stoppa fordon och kontrollera fordon.
  • När Länsstyrelsen eller polisen har fattat beslut om att omhänderta djur.

När Länsstyrelsen eller polisen har omhändertagit ett djur blir djuret polisens ansvar. Polisen måste då ta hand om och transportera djuret, ofta med hjälp av olika entreprenörer.

Källa: Länsstyrelsen i Skåne. (TT)

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer