Stefan Johansson, vd på Isoleringsteknik AB i Luleå visar upp ett av mejlen som bedragarna skickat ut i hans namn. Foto: Susanne Lindholm/ TT Nyhetsbyårn

Polisen varnar för företagsbedragare

Publicerad

Svenska företag har de senaste månaderna lurats på hundratals miljoner kronor av bedragare. Polisen går nu ut och varnar för den nya bluffen: så kallade vd-bedrägerier.

– Vi går ut med information eftersom antalet anmälda vd-bedrägerier ökar. Vi vill uppmana företagare att vara extra vaksamma och vi vill göra det svårare för bedragarna, säger Mattias Falkbåge, gruppchef vid polisens nationella bedrägericenter i Stockholm.

Ett vd-bedrägeri innebär att bedragare utger sig för att vara ett företags vd. Den falska vd:n skickar ett mejl till en annan person på företaget och ber denne göra en överföring på en stor summa pengar till ett konto. Det rör sig ofta om stora belopp som plötsligt och snabbt ska överföras.

Falsk vd

Flera av företagen som drabbats är stora svenska företag, men även mindre företag har råkat ut för bedragare. Ett av dem är Isoleringsteknik AB i Luleå som utför större isolerings- och plåtarbeten åt stora företag.

– Det var en falsk vd som skickade två mejl i sommar från min mejladress till kollegor som har en utbetalande funktion på arbetsplatsen. Bedragaren begärde att 23 500 Euro skulle överföras till ett konto för affärer som gjorts i Polen, berättar Stefan Johansson vd på företaget.

Han berättar att de anställda direkt förstod att mejlet, som innehöll grammatiska fel, inte kom från honom.

– Det verkar som om de hackat sig in i vårt system. Det är obehagligt att de så enkelt har kommit åt min mejladress, säger Stefan Johansson.

Företaget betalade aldrig ut några pengar till bedragarna, eftersom anställda blev misstänksamma när de fick mejlen.

Fler anmälningar

Polisen har sedan i våras sett en ökning av anmälda vd-bedrägerier.

– I Sverige har vi varit förskonade från dessa brott, men varje vecka får vi nu in flera anmälningar, säger Mattias Falkbåge.

Vissa svenska företag har blivit lurade på hundratusentals kronor. Flera stora bolag har blivit bedragna på miljontals kronor och några företag lurade på över 100 miljoner kronor. Vilka bolag det rör sig om vill polisen inte berätta om.

– Det rör sig om organiserad brottslighet och vi har sett att pengar ofta överförs till konton i andra europeiska länder och i flera fall vidare till länder i Asien.

Brister i rutiner

Polisen går nu ut med information till företagare.

– Vi vill berätta om hur brotten går till och ge tips på hur man ska skydda sig från bedragarna, säger Mattias Falkbåge.

Han tror att anmälningar om så kallade vd-bedrägerier kommer att fortsätta öka.

– Så länge det ger mycket pengar till bedragarna och så länge företagen brister i sina rutiner när det gäller utbetalningar kommer denna typ av brott att fortsätta.

Fakta: Polisens tips för att skydda företag från vd-bedrägerier

Visa

Om någon på företaget får en uppmaning via ett mejl, om en oväntad överföring som ska ske skyddsamt och det rör sig om stora belopp, bör man titta extra på mejlet, kolla det språkliga och mejladressen.

Bedragarna brukar göra små ändringar i mejladressen, exempelvis ändra en bokstav eller domännamnet på slutet. I stället för .se på slutet kan det stå .org eller .com.

Bedragarna kan även använda en så kallat spoofad e-postadress. Mejlet ser då ut att komma från vd:n, men när man klickar på adressen kommer det fram en helt annan mejladress. Klicka och kolla mejladressen är polisens råd.

Företag bör kontrollera sina interna rutiner. Om transaktioner och utbetalningar på stora belopp sker så kanske fler än en person ska attestera.

I Sverige har många vd:ar råkat ut för bedragarna. Ett vd-bedrägeri behöver inte gälla enbart en vd på ett företag. Bedragaren kan utge sig för att vara en annan person på företaget.

Källa: Polismyndigheten

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer