Flera politiker på riksplanet som SVT Nyheter har talat med säger att de fått rådet att inte prata öppet om hot, trakasserier och våld med hänvisning till att det skulle kunna göra saken värre.
En av dem är den vänsterpartistiska riksdagsledamoten Rossana Dinamarca. Hon höll länge tyst om sina erfarenheter, men för några år sedan började hon prata öppet om vad hon varit med om – och hon upplever inte att hoten har ökat.
– Jag har inte märkt någon skillnad, säger hon.
Både Rossana Dinamarca och Sverigedemokraternas Paula Bieler vittnar om att de har upplevt att polisen inte tar händelser på allvar.
– Tyvärr blir man luttrad efter ett tag och drar sig för att anmäla saker, säger Paula Bieler.
Rossana Dinamarca slutade polisanmäla efter en händelse i tonåren, då hon upplevde att polisen förminskade ett hot, men började igen för några år sedan. Hon tycker att polisen tar händelser på större allvar i dag och tror att det beror på att trycket på polisen har ökat sedan fler började prata öppet om hatet.
Ger inga generella råd
Säkerhetspolisen ansvarar för den centrala statsledningens säkerhet, där regeringsmedlemmarna och riksdagsledamöterna ingår. Myndigheten uppger att man inte ger något generellt råd till sina skyddspersoner om att inte prata om hot.
”Vi bedömer varje händelse enskilt, och den rådgivning vi ger utgår ifrån den bedömningen”, skriver Johanna Blomqvist på Säpos presstjänst i ett mejl.
Komplicerat utreda brott
Polismyndigheten ansvarar för att skydda förtroendevalda på kommun- och landstingsnivå.
Myndigheten säger sig inte känna igen rådet om att hålla tyst om hot. Towe Hägg, pressekreterare på Polisens nationella mediecenter, menar också att utredningar kan vara komplicerade och att det händer att förundersökningar läggs ned.
”Vi anser att hot m.m. ska polisanmälas. Att utreda brott och sedan lagföra är en komplicerad process som kan resultera i att förundersökningar läggs ner. Polisen lämnar alltid skydd till de som är behov av detta inom ramen för vår brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet.”