Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Matematik i grupp ska höja resultaten

Mer tid att diskutera matematik med sina kollegor och läromedel som ger lärarna stöd att prata matematik med eleverna i klassrummet. Det är två åtgärder som kan lyfta svensk matematikundervisning. Det visar en kartläggning från Vetenskapsrådet.

Under 2000-talet har svenska elevers resultat i matematik sjunkit i internationella jämförelser. Men genom att ge lärare möjlighet att diskutera matematik tillsammans, och få dem att oftare prata matematik med eleverna i klassrummet, istället för att eleverna räknar själva i boken i sin egen takt, kan resultaten förbättras.

Det framgår av en kartläggning av svensk och internationell forskning Vetenskapsrådet gjort.

– Det som fungerar är att de jobbar med ganska svåra matematiska problem, får tänka på dem ordentligt och diskutera dem i grupp. Om barnen är på olika ställen i läroboken och jobbar för sig själva blir det minimalt med tid för lärarna att hjälpa till. Därför måste vi hitta arbetssätt där vi håller ihop klassen, där de kan bygga vidare på varandras sätt att resonera och att läraren driver det mot den matematik man ska lära sig, säger Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik vid Mälardalens Högskola, och ansvarig forskare för kartläggningen.

Läromedel som ger stöd

Förutom ämneskompetensen behöver lärarna enligt kartläggningen kunna ställa rätt frågor till eleverna för att förstå vilken nivå de är på, veta hur man introducerar matematiska problem, agerar i grupparbeten och leder diskussioner med hela klassen.

– Då behöver man en bra kompetens i sig, men det går inte att alla lärare ska ha allt i huvudet utan man behöver stöd i form av till exempel läromedel och lärarhandledningar. Ska man komma på alla problem själv, hur barnen tänker, tar det lång tid. Det är bättre att bygga på det man vet från forskning och föra in i det i läromedlet, säger Ryve.

Nya läromedel

Så är det i Finland, som klarar sig bra i internationella jämförelser.

– Det är mycket tydligt att man har bättre stöd i Finland än vad som finns i Sverige. Läromedlen i Sverige är för lite inriktade på att stötta lärare i att planera, agera och reflektera i sin undervisning.

Vad bör göras?

– Vi måste hitta sätt så att forskare, lärare, läroboksförfattare och förlag tillsammans kan utveckla läromedel som är anpassade till svenska förhållanden och tydligt forskningsbaserade.

– Om vi nu ska hjälpa barnen att utveckla de här förmågorna måste vi ha sådan typ av undervisning där läraren tar en mycket mer aktiv roll och då behövs den här typen av stöd, säger Andreas Ryve.

Om kartläggningen:

Visa

Inför starten av det nya Skolforskningsinstitutet har Vetenskapsrådet kartlagt aktuella forskningsområden inom skolan. Ett av dem handlar om matematikundervisningen och fokuserar på läromedel, klassrumsundervisning och formativ bedömning. Kartläggningen är baserad på vetenskapliga artiklar publicerade i Web of Science.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer