”Pressas att tumma på rättssäkerheten”

Uppdaterad
Publicerad

Regeringen kräver fler avvisningar av personer som är i landet utan tillstånd. Kraven gör att poliser ”känner sig pressade”, något som får Polisförbundet att oroa sig över rättssäkerheten.

Polisens id-kontroller, sprunget ur regeringens krav på myndigheter att effektivisera arbetet med att få ut personer som saknar uppehållstillstånd från landet, har kritiserats starkt. Flera har kallat id-kontrollerna för rasism och rasprofilering, eftersom uppgifter förekommit om att polisen enbart kontrollerar personer utifrån utseende.

De senaste dagarna har poliser själva gått ut och kritiserat arbetsmetoderna, bland annat säger Marcus Nilsson, gränspolischef i Västerbotten, till Västerbottens-Kuriren att ”reglerna är svåra att tolka och formuleringen 'en grundad anledning att anta' är ingen exakt vetenskap.”

”Känner sig pressade”

Lena Nitz, förbundsordförande på Polisförbundet, känner igen tveksamheten. Reaktionerna från Polisförbundets medlemmar är att de känner en stor press från regeringens håll. En press som spelar in när man väljer sina arbetsmetoder.

– De här politiska målen, som regeringen är så tydliga med, gör att man som polis känner sig pressad att bli effektivare och utformar metoder efter det. Vi har uppfattat att våra medlemmar känner att de metoderna som nu ifrågasätts är de mest effektiva – men kanske då tummar på rättssäkerheten, säger Lena Nitz till SVT Nyheter.

I början av veckan kunde SVT berätta att drygt nio av tio personer som kontrollerats i Stockholms län hade rätt att vara i Sverige. Under januari gjordes 716 id-kontroller av personer som polisen misstänkte saknade uppehållstillstånd. I 670 fall var polisens misstankar felaktiga.

Lena Nitz säger att Polisförbundet har krävt en arbetsgrupp som diskuterar etik och rättssäkerhet, men att Länspolisstyrelsen inte visat något intresse för det.

Kräver ansvar

– Det handlar om att väga upp det här strikta effektiviseringskravet mot rättssäkerheten. Men en sådan grupp har vi inte fått gehör för. Sedan är det dags för regeringen att ta ansvar för den politik man för och det man beslutar om. Det tycker vi inte att den gör i den här aspekten, säger hon.

Pressen på att prestera så mycket som möjligt ligger hela tiden på, enligt Lena Nitz. ”Man tycker att man får en hård piska uppifrån”.

– Det lämnar väldigt mycket till den enskilda polisen att göra en bedömning och de klarar man ju av. Men när man också känner piskan uppifrån att vara effektiv blir utrymmet att göra dessa bedömningar mindre. Det hela är oerhört resultatinriktat och handlar om att öka siffrorna – vilket går ut över rättssäkerheten.

SVT Nyheter har under torsdagen sökt Sören Clerton, chef för gränspolisen vid Rikspolisstyrelsen, utan svar. Inte heller justitieminister Beatrice Ask, som befinner sig på resande fot, kan ge en kommentar.

Förra veckan uttalade sig Justitiedepartementet till SVT Nyheter via mejl:

”Rent generellt förhåller det sig så att polisen har i uppdrag att övervaka att personer inte vistas eller arbetar i landet utan nödvändiga tillstånd. Det innebär bland annat att de ska efterspana personer som fått ett beslut om avvisning eller utvisning. För att säkerställa att personer inte vistas i Sverige utan tillstånd får polisen genomföra inre utlänningskontroll med stöd av utlänningslagen. Kontroller är och ska vara ett naturligt inslag i det vardagliga polisarbetet. Självklart ska polisen noga följa de regler som finns när de utför dessa kontroller.”.

Inre utlänningskontroll

Visa

Inre utlänningskontroll betyder att Polisen får, och ska, kontrollera om en person som inte är svensk medborgare har rätt att uppehålla sig i Sverige

Polisen får inte göra en inre utlänningskontroll enbart på grund av en persons utseende, språk eller namn. Det sker heller inte. Däremot får Polisen göra en inre utlänningskontroll om det finns grundad anledning att anta att personen saknar rätt att uppehålla sig i landet eller om det annars finns särskild anledning till kontroll.

Rikspolisstyrelsen anser att grunden för en kontroll till exempel kan vara polismannens iakttagelser, spaningsuppgifter, tips, annan tillförlitlig information eller i samband med frihetsberövande, brottsutredning eller trafikkontroll. Att stoppa en person som gör sig skyldig till ordningsbrott, vilket till exempel att beträda tunnelbaneområdet utan biljett är, ingår i begreppet.

Källa: Polisen.se

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer