Analys: Den kanske märkligaste dagen i svensk politik

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Det skulle bli dagen då Sverige för första gången fick en kvinnlig statsminister. I stället blev det den kanske märkligaste dagen någonsin i svensk politik. Först utsågs Magdalena Andersson till ny statsminister, sedan röstades hennes budget ner och innan eftermiddagen var över hade Miljöpartiet hoppat av och hon själv tvingats lämna in sin avskedsansökan.

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Ja, händelseutvecklingen i riksdagen saknar motstycke i svensk politisk nutidshistoria. En mer dramatisk dag är svårt att föreställa sig.

Magdalena Andersson blev visserligen Sveriges första kvinnliga statsminister, men efter bara några timmar föll hennes budget. Centerpartiet som valt att släppa fram henne som statsminister ville inte rösta för regeringens budget, vilket innebar att Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas budgetalternativ i stället vann den avgörande omröstningen.

Regeringskrisen vintern 2021

Efter det meddelade plötsligt Miljöpartiets språkrör att partiet lämnar regeringen. Beskedet slog ner som en bomb och Magdalena Andersson tvingades bara några timmar efter att hon röstats fram att lämna in sin avskedsansökan till talmannen.

Fått en mardrömsstart

Nu blir det talmannen som åter igen får ta över processen. Han ska tala med partiledarna på torsdagen och ska därefter lämna besked i statsministerfrågan. Med tanke på att Miljöpartiet redan gett besked om att partiet, trots avhoppet, vill släppa fram Andersson kan hon bli vald i en ny statsministeromröstning. Den kommer sannolikt att äga rum i början av nästa vecka.

Magdalena Andersson har alltså fått en mardrömsstart, och väljs hon i en ny statsministeromröstning kommer hon att ha en tuff period framför sig till nästa val. Hennes regering kommer att vara den svagaste sedan enkammarriksdagen infördes. Visst, Ola Ullstens folkpartiregering 1978-1979 samlade färre mandat i riksdagen, men kunde å andra sidan luta sig mot en borgerlig riksdagsmajoritet. För Magdalena Andersson är det parlamentariska läget i dag betydligt mer besvärligt.

För att hon ska kunna driva igenom regeringens politik måste hon ha stöd av både Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet, vilket är de partier hon i första hand kommer att söka stöd hos. Problemet för henne är att just nu är relationen iskall mellan dessa partier, vilket försvårar hennes möjligheter att göra upp.

C tycks redan ha bestämt sig

Ett annat problem är det samarbetsavtal som regeringen upprättat med Vänsterpartiet. Centerpartiet har reagerat starkt på detta och lär i dagsläget inte vara berett att ge sig in i politiska förhandlingar som också inbegriper Vänsterpartiet.

Så även om Magdalena Andersson utses till statsminister igen i en kommande statsministeromröstning kommer hon ha svårt att driva någon politik i riksdagen. Skulle hon försöka är risken överhängande att hon lider nederlag eller fastnar i hopplösa förhandlingar mellan ovilliga partier.

Att valet närmar sig spelar förstås en viktig roll. För Miljöpartiet känns det kanske som en befrielse att inför valet slippa regeringsmaktens bojor. Men för att tjäna på detta politiskt måste partiet också inta en tuffare attityd mot regeringen. Centerpartiet tycks redan ha bestämt sig. Efter samarbetet med Socialdemokraterna de senaste åren vill partiet nu markera distans och självständighet gentemot de rödgröna partierna. Magdalena Andersson ska därför inte hoppas på någon större kompromissvilja innan valet.

Det kan alltså bli en stökig tid som väntar Andersson, vilket också kan påverka bilden av hennes regeringsalternativ och dess regeringsduglighet. Och det i sin tur kan få konsekvenser i den kommande valrörelsen.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Regeringskrisen vintern 2021

Mer i ämnet