Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Professor Per Ödling om varför utländska krafter vill fördröja svensk 5G. Foto: SVT/Montage

Professorn: Därför ska du inte tro på anti-5G-propagandan

Uppdaterad
Publicerad
5g-negativ propaganda flödar i svenska sociala medier. Enligt professor Per Ödling består anti-5g-rörelsen primärt av kvinnor, och den desinformation som sprids gör folk livrädda – trots att den helt saknar vetenskapligt stöd.
– Det man kan säga gemensamt för dem är att de sov på fysiklektionerna, säger han till SVT Nyheter.

Per Ödling är professor vid Lunds Universitet, har mobiltelefoni som forskningsområde, och var med och standardiserade 3g, sedan 4g och nu 5g. Han leder också en akademisk forskargrupp inom Ericsson.

I sin yrkesroll har han stött på många av de påståenden om strålning som sprids i sociala medier.

– Om man är 5g-forskare så tycker man det är humoristiskt, men det är det inte egentligen inte, det är jätteallvarligt. Det som är tragiskt är att folk är rädda. Att gå runt och vara rädd sänker ens livskvalitet, helt i onödan.

I grupper på Facebook delas information som påstår att 5g är livsfarligt.

Exempel på hur det ser ut i anti-5G-grupper på Facebook. Foto: Faksimil

– Det finns inget stöd att något av detta skulle vara farligt. Du kan vira kroppen runt en mobilsändare, och det är ändå mindre farligt än att stå ute i solljus.

Hur är den vetenskapliga nivån på argumenten i Facebook-grupperna?

– Det är både tragiskt och komiskt.

”Teknikskräck-rörelse”

Per Ödling beskriver anti-5g-rörelsen som en ”populistisk teknikskräck-rörelse”, och att den är unik på en punkt.

– Påverkansoperationer har alltid riktat in sig på män. Men den här är annorlunda – den riktar in sig på kvinnor.

”Det är många som redan är rädda”

Per Ödling larmar nu om att det riskerar att få stora konsekvenser för Sverige:

– Det är många som redan är rädda. Vi har väldigt få motåtgärder. Man ser det som en vanlig demokratisk foliehattsrörelse, man ser det inte som en främmande makt som försöker uppvigla en del av befolkningen.

SVT har tidigare berättat om den svenska anti-5g-rörelsens kopplingar till ryska medier. Ryska statsmediers kopplingar till anti-5g-rörelsen är ett ämne som också uppmärksammats internationellt, i en kartläggning gjord av New York Times. Samtidigt som landets inhemska rapportering ställer sig positiv till den nya tekniken.

En som är väl insatt i ryska mediers involvering i desinformation är forskaren Martin Kragh, chef för Rysslands- och Eurasienprogrammet vid Utrikespolitiska institutet. Men att 5G-rapporteringen skulle vara statligt sanktionerad, har han inte sett några tydliga bevis för.

– Jag tror de ryska statsmedierna helt enkelt letar efter vinklar som får dem att sticka ut, och de vill vara antietablissemang. Om BBC därför skriver att det inte finns belägg för att 5G är farligt, då skriver Russia Today tvärtom, säger han till SVT Nyheter.

”Jag har en mobiltelefon..”

Som professor inom 5G-området är Per Ödling van vid att bli ifrågasatt.

Vissa menar att de forskare som uttalar sig positivt om 5G egentligen är köpta av telekombranschen. Hur ser du på det?

– En person som är expert på ett område har i regel arbetat med det professionellt. Ett alternativ är att anställa de som aldrig har arbetat med någonting, och lita på dem. Det kan man göra, men det är inte en hållbar strategi i längden.

Professor Ödling frågar sig till sist om experter som han själv skulle använda teknologi, om den varit farlig.

– Jag har en mobiltelefon, jag har wifi hemma, alla möjliga strålningskällor. Hade något av detta varit farligt så hade de som arbetar med det inte använt det.

SVT Nyheter har sökt MSB för en kommentar.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer