Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Tidigare vice riksbankschefen Karolina Ekholm (t.h), kommenterar Sveriges budgetregler Foto: Vlada Cakic/SVT

Ekonomiprofessorn försvarar svenska budgetreglerna

Uppdaterad
Publicerad

I går presenterade Magdalena Andersson vårbudgeten. Den har redan väckt stor debatt, vissa anser att regeringen lånar för mycket pengar, andra att den lånar för lite. Enligt den tidigare vice riksbankschefen Karolina Ekholm är det inte konstigt att debattvågorna går höga.

- Det visar ju att det inte finns något självklart svar. Vi har valt ett visst ramverk här i Sverige. Det är ett ramverk som i ganska stor utsträckning är influerat av den kris vi själva genomgick i början av 90-talet, säger hon.

Ramverket reglerar statsskulden

De svenska budgetreglerna som riksdagen beslutat om säger bland annat att statsbudgeten över en konjunkturcykel ska gå med ett överskott på 0,3 procent. Dessutom bör statsskulden ligga runt 35 procent.

– Är det ett väl utfört ramverk? Det kan diskuteras. Utgångspunkten är att Sverige med en 35-procentig finansiell skuld skulle ha utrymme att öka på den skulden med tiotals procentenheter och fortfarandet inte löpa så stor risk att investerare börjar dra öronen åt sig, säger Karolina Ekholm som i dag är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Hon har även under en period varit statssekreterare på finansdepartementet under Magdalena Andersson.

Ekholm: Budgetreglerna är viktiga

Karolina Ekholm håller inte med den uppmärksammade och omdebatterade nationalekonomen Stephane Kelton som anser att de svenska budgetreglerna enbart är negativa – dock anser hon att resonemanget är intressant. Enligt Karolina Ekholm är det viktigt att Sverige har budgetregler, även om nivåerna inte är skrivna i sten.

Har synen på centralbankernas roll och finanspolitiken ändrats senaste decenniet?

– Ja, absolut, på ett väldigt tydligt sätt. Före den globala finanskrisen rådde det åtminstone bland ekonomer en stor samsyn att konjunkturstabilisering , det är centralbankernas uppgift. Men någonstans ser det ut att det inte är så mycket de kan göra där numera. Då har finanspolitiken kommit tillbaka som ett viktigt stabiliseringspolitiskt instrument – och nu spelar en roll som den inte har gjort på ganska lång tid, säger Karolina Ekholm.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer