- Det visar ju att det inte finns något självklart svar. Vi har valt ett visst ramverk här i Sverige. Det är ett ramverk som i ganska stor utsträckning är influerat av den kris vi själva genomgick i början av 90-talet, säger hon.

Ramverket reglerar statsskulden

De svenska budgetreglerna som riksdagen beslutat om säger bland annat att statsbudgeten över en konjunkturcykel ska gå med ett överskott på 0,3 procent. Dessutom bör statsskulden ligga runt 35 procent.

– Är det ett väl utfört ramverk? Det kan diskuteras. Utgångspunkten är att Sverige med en 35-procentig finansiell skuld skulle ha utrymme att öka på den skulden med tiotals procentenheter och fortfarandet inte löpa så stor risk att investerare börjar dra öronen åt sig, säger Karolina Ekholm som i dag är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. Hon har även under en period varit statssekreterare på finansdepartementet under Magdalena Andersson.

Ekholm: Budgetreglerna är viktiga

Karolina Ekholm håller inte med den uppmärksammade och omdebatterade nationalekonomen Stephane Kelton som anser att de svenska budgetreglerna enbart är negativa – dock anser hon att resonemanget är intressant. Enligt Karolina Ekholm är det viktigt att Sverige har budgetregler, även om nivåerna inte är skrivna i sten.

Har synen på centralbankernas roll och finanspolitiken ändrats senaste decenniet?

– Ja, absolut, på ett väldigt tydligt sätt. Före den globala finanskrisen rådde det åtminstone bland ekonomer en stor samsyn att konjunkturstabilisering , det är centralbankernas uppgift. Men någonstans ser det ut att det inte är så mycket de kan göra där numera. Då har finanspolitiken kommit tillbaka som ett viktigt stabiliseringspolitiskt instrument – och nu spelar en roll som den inte har gjort på ganska lång tid, säger Karolina Ekholm.