Professor i folkrätt kritisk till FN-rapport om Assange

Uppdaterad
Publicerad

Den rapport som FN-gruppen presenterade under fredagen bedömer att Julian Assanges vistelse på Ecuadors ambassad var ett godtyckligt frihetsberövande. Men FN rapportens argument ifrågasätts.

– Det är låg kvalitet på resonemangen, säger Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.

Pål Wrange är även kritisk till huruvida Julian Assanges frivilliga vistelse på den ecuadorianska ambassaden är en fråga om frihetsberövande över huvudtaget.

– Assange har vid flera tillfällen haft möjlighet att avbryta sin husarrest och överlämna sig till det svenska rättsväsendet, säger Pål Wrange.

Fallet Assange

Unik situation

Enligt Pål Wrange är det svenska rättsväsendet ett av världens mest rättssäkra, men han känner heller inte till någon domstol som tidigare har bedömt en situation som den som Julian Assange befinner sig i.  

– Arbetsgruppen utför ett värdefullt arbete som förtjänar stöd och dess rapporter ska tas på allvar, men de är inte juridiskt bindande. Enligt min bestämda uppfattning har detta utlåtande inte någon större tyngd, argumenten övertygar inte. En annan domstol eller liknande organ skulle ha motiverat ett beslut mer ingående, särskilt vad ett frihetsberövande utgör.

Vad som händer med Julian Assange nu är oklart.

– Förutsatt att han lämnar ambassaden, så tror jag inte att han utelämnas till USA. Både Sverige och Storbritannien har utlämningsavtal med USA som de måste följa, men det finns undantag då det gäller politiska brott, spioneri och så vidare. I så fall måste USA bygga ett åtal baserat på andra brott, säger Pål Wrange.

Delade meningar om rapporten

FN:s tidigare rättschef Hans Corell delar Pål Wranges uppfattning om att det är ett komplicerat fall, men beskriver FN–rapportens utlåtande som ”mycket välformulerad”, och han delar inte slutsatsen.

– Man får vara försiktig i bedömningen men jag blev rätt förvånad att arbetsgruppen kom fram till att det här är ett godtyckligt frihetsberövande, säger Hans Corell.

Han tycker även att det är ”obehagligt” att arbetsgruppen har en annan ståndpunkt än de inblandade staterna.

Hans Corell förstår inte varför åklagaren inte förhört Julian Assange under alla de år som han befunnit sig på den ecuadorianska ambassaden.

Åklagarsidan överväger nu hur den ska göra sedan Ecuador sagt att dess myndigheter ska hålla eventuella förhör.

– Om Ecuador vill hålla i det utgår jag från att svensk polis och åklagare kan medverka och ställa de frågor som är relevanta för utredningen, säger Hans Corell.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Fallet Assange

Mer i ämnet