Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Angelica Lindén Hirschberg berättade i Aktuellt om hur det går till när vården undersöker om en kvinna lider av svår PMS eller är deprimerad. Symptomen är snarlika. Foto: SVT

Professor: Många söker inte hjälp förrän i 30-årsåldern

Publicerad

En stor andel av personer med PMDS har så svåra besvär att de får självmordstankar veckan innan mens, visar en ny studie. Samtidigt går många patienter flera år utan behandling, trots att hjälp finns att få.

– Om man känner att man inte har kontroll över hur man fungerar i vardagen, då ska man söka hjälp, säger gynekologiprofessorn Angelica Lindén Hirschberg.

PMS, det vill säga humörförändringar och andra kroppsliga besvär dagarna före mens drabbar över 70 procent av alla med ägglossning. 3 till 5 procent uppskattas lida av den mer allvarliga formen PMDS, vilket motsvarar omkring 60 000 till 90 000 kvinnor i Sverige.

Enligt Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi vid Karolinska institutet, beskriver många patienter med PMDS att de känner sig helt personlighetsförändrade under de perioder som symptomen visar sig.

– Det börjar ofta en till två veckor efter ägglossning, så det kan vara två veckor varje månad. Då är det ju halva livet, säger hon i Aktuellt.

Många går utan behandling

Det som utmärker PMDS är att symptomen ofta har stor inverkan på personens vardagliga liv. Många upplever att de inte har kontroll över sina känslor, vilket begränsar en i till exempel arbetet.

Det är inte heller ovanligt att drabbade går lång tid utan att få hjälp. Många patienter berättar att de upplevde problemen redan vid sin första mens, men att de till en början inte förstod orsaken, säger Lindén Hirschberg.

– Det kanske är först i 30-årsåldern som frågar sig om det verkligen är normalt och då förhoppningsvis söker hjälp.

Det finns hjälp att få

När en person väl söker hjälp understryker Lindén Hirschberg vikten av att en diagnos ställs enligt konstens alla regler, med självskattning av symptom under minst två menstruationscykler. Om då visar sig att personen lider av PMDS finns hjälp att få. Vanligast är att behandling sker med så kallade antidepressiva, men då bara under de perioder när symptomen visar sig.

För att det ska bli aktuellt är det dock avgörande att personer som upplever besvär tar första steget.

– Om man tycker att symptomen verkligen har en uttalat negativ påverkan på det dagliga, och man känner att man inte har kontroll över hur man fungerar i vardagen, då tycker jag att man ska söka hjälp, säger Angelica Lindén Hirschberg.

  • Träning. Fysisk aktivitet är bra mot all slags psykisk ohälsa, inklusive PMS och PMDS.
  • Sömn. Sov ordentligt på nätterna – inte på dagen.
  • Undvik alkohol. Det kan göra symtomen värre.
  • Minska på stressen. Det finns mängder av stressreducerande behandlingar som man kan söka via sjukvården eller nätet, till exempelvis yoga eller mindfulness.

Om inte detta fungerar kan man söka vård för vidare behandling med till exempel antidepressiva läkemedel eller hormonella behandlingar.

Källa: Inger Sundström Poromaa, gynekologiprofessor Uppsala universitet

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer