Ett 30-tal personer kommer att åtalas i Södertälje, misstänkta för brott inom hemtjänsten. Målet kan bli det längsta och dyraste hittills i en svensk tingsrätt. Foto: TT

Rättegång kan kosta kvarts miljard

Uppdaterad
Publicerad

32 personer åtalades på fredagen i en härva med misstänkt fusk inom hemtjänsten i Södertälje. Med 142 planerade förhandlingsdagar och en kostnad på uppåt en kvarts miljard blir målet det längsta och dyraste någonsin i en svensk tingsrätt.

Södertälje tingsrätt har haft flera stora och uppmärksammade brottmål de senaste åren. Bland annat rättegången mot det så kallade Södertäljenätverket och en härva med assistansfusk som i fjol innebar en kostnad för rätten på 100 miljoner kronor, det mesta advokatkostnader. Men omfattningen av det jättemålet bleknar i jämförelse med den misstänkta hemtjänsthärvan där det i dag väcks åtal. 142 förhandlingsdagar är planerade vid rätten i det som blir det längsta och dyraste brottmål någonsin i en svensk domstol

– Mot bakgrund av den erfarenhet vi har av tidigare mål så är det kanske en realistisk bedömning att tala om 200-250 miljoner kronor den här gången. Men det är förstås en försiktig uppskattning, säger Katarina Wingqvist Ekholm, lagman och chef Södertälje tingsrätt.

Misstänkta bedrägerierna: Sju miljoner kronor

En kvarts miljard kronor kan det alltså kosta i tingsrätten, det kan jämföras med att de totala kostnaderna för offentliga försvarare i samtliga mål i Sverige var omkring 1,3 miljarder kronor 2013. Samtidigt gäller de misstänkta bedrägerierna med hemtjänstersättning och nystartsbidrag endast cirka 7 miljoner kronor enligt uppgifter ur åtalet. Hur mycket ska ett brottmål kunna kosta i rätten?

– Ja, det är en bra fråga, den är inte så enkel att svara på.  Rättvisa kostar. Man kan naturligtvis fundera på om rättvisa ska få kosta så här mycket, men det är snarare en politisk fråga än en fråga för en domstolschef, säger Katarina Wingqvist Ekholm, lagman.

Förhandlingstiden fördubblades

För bara några månader sedan beräknade åklagarna vid ett planeringsmöte i rätten att det skulle krävas 75 förhandlingsdagar. Men häromveckan fick försvaret reda på att det i stället skulle krävas över 140 dagar till målet. Åklagarna hade felbedömt omfattningen. De ansvariga åklagarna vid Internationella åklagarkammaren har bedömt att det inte går att dela upp målet, men en av de huvudmisstänktas advokater är kritisk.

– Jag tror att det går att lägga upp målet på ett annat sätt. Jag har genom åren sett andra mål som har omfattat flera misstänkta och större belopp där man har kunnat dela upp rättegången i flera delar och inte hantera det på det här sättet, säger Johan Eriksson, advokat.

Han frågar sig också vad det blir för konsekvenser för de misstänkta när förhandlingarna håller på från slutet av mars i år ända till slutet av juni nästa år.

– Det kan ju inte påverka straffvärdet, men om man döms har man ju faktiskt redan lagt ett år och tre månader av sitt liv på en rättegång  bara i tingsrätten. Och om man blir frikänd har man ju ingen möjlighet till kompensation för tiden i rätten, säger Johan Eriksson, advokat.

”Rättssäkerhetsproblem med långa rättegångar”

Han ser också rättssäkerhetsproblem med sådana här stora rättegångar när domare och nämndemän ska hålla reda på all information i målet. Lagmannen i Södertälje tycker att de stora målen som inte minst förts i Södertälje aktualiserar en översyn av hela den svenska rättegångsordningen.

– Det säger sig självt att visst finns det en rättssäkerhetsaspekt i detta, är det rimligt och möjligt att hålla ihop ett så här stort material? Erfarenheten säger oss dock att vi har gjort det förut och det måste gå, säger Katarina Wingqvist Ekholm, lagman.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.