Foto: TT

Regeringen förlänger tillståndet för Natoflyg

Uppdaterad
Publicerad

Natos avancerade övervaknings- och stridsledningsflyg har fått förlängt tillstånd att flyga genom Sverige. Enlig regeringens beslut får ett av Natos AWACS-plan tillstånd att passera i ytterligare ett halvår från och med juni.

Det nya tillståndet för Natos AWACS-flygplan gäller från 1 juni till 30 november. Passagen över Sverige gäller, som tidigare, från Norge till Polen och tillbaks igen.

Några av Natos 16 AWACS-plan är stationerade på den norska flygbasen Oerland i närheten av Trondheim.

”Spanar inte över Sverige”

Nato har tidigare sagt att man inte spanar när AWACS flyger genom Sverige. Radar- och signalspaning är avstängd, enligt Nato. Det handlar framför allt om att komma snabbt till strategiskt viktiga områden, enligt de Nato-tjänstemän som SVT intervjuat tidigare.

– Det innebär att om vi måste svara snabbt på en incident, så sparar det oss tid att flyga genom Sverige. Om vi ser någonting i Baltstaterna till exempel, då går det snabbare att flyga rakt igenom Sverige i stället för att flyga runt, sade överstelöjtnant Ed Spinelli när SVT besökte Natos bas för AWACS i Geilenkirchen i Tyskland i mars i år.

Försvarsmakten bestämmer detaljerna

Det är Sveriges försvarsmakt som bestämmer detaljerna för passagerna – hur flygplanen får uppträda på svenskt territorium, vilken rutt de ska hålla sig till och hur de ska anmäla att de vill passera.

Enligt försvarsdepartementet och försvarsmakten får flygplanet inte använda egen spaningsradar i aktiv eller passivt läge över svenskt territorium. Det får bara använda sensorer för navigering och flygsäkerhet när de passerar.

Har flugit genom Sverige i två år

Natos övervaknings- och stridsledningsflyg har haft tillstånd att flyga genom Sverige sedan 2014. Först fick de tillstånd för en månad i taget. Men från i år utökades tillståndet till ett halvår. Och nu har regeringen alltså förlängt tillståndet ytterligare ett halvår.

Enligt det ansedda Institute for Strategic Studies i Storbritannien, IISS, var Sveriges första beslut att ge sex månaders tillstånd ett tydligt exempel på Sveriges allt närmare relation till Nato.

– Det finns både praktiska och symboliska aspekter när det gäller en eventuell förlängning av godkännandeperioden. Rent praktiskt minskar det pappersarbetet, och symboliskt signalerar det styrkan i partnerskapet mellan Sverige och NATO, sade militära flygexperten Douglas Barrie vid IISS när SVT Nyheter talade med honom i slutet av förra året.

Faktisk räckvidd hemlig

Högst upp på planet finns en stor radarantenn som håller koll på mål i luften, till sjöss och på land.

AWACS faktiska räckvidd för spaning är hemlig. Det är både radar- och signalspaning. Det handlar bland annat om att identifiera främmande flyg, fartyg, luftvärnsrobotar eller radarstationer. Det är radar och så kallad teknisk signalspaning – inte kommunikationsspaning mot datorer och telefoner.

Ombord på AWACS finns också stridsledning. Från luften leder besättningen på drygt 20 personer Natos stridsflyg mot sina mål. SVT Nyheter flög med AWACS i nästan sex timmar på 9.000 meter under en Natoövning i mars.

Kan övervaka två tredjedelar av Sverige

Den officiella räckvidden för AWACS radar är minst 40 mil. Det innebär att ett plan kan övervaka en yta minst lika stor som två tredjedelar av Sverige. Två plan kan tillsammans övervaka minst 60 procent av Europa. Tre plan kan övervaka nästan hela Europa.

Unik resurs i Nato

Natos 16 AWACS-flygplanen är unika. De är några av få militära resurser som ägs och drivs av Nato. Det normala är att Natos militära styrkor kommer från medlemsländerna. AWACS-planen är registrerade i Luxemburg, så formellt är det Luxemburg som sökt tillstånd att passera genom Sverige. AWACS betyder Airborne Warning and Control System.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer