Foto: TT

Regeringen: Så blir nya flygskatten

Uppdaterad
Publicerad

I dag tog regeringen emot flygskatteutredningen, som föreslår en skatt på upp till 430 kronor på långresor. Ett ineffektivt förslag som inte leder till ett hållbart flyg, anser branschen.

Utredningen föreslår en skatt på personers flygresor på tre olika nivåer. För resa inom Europa ska skatten vara 80 kronor, för resor utanför Europa inom 600 mil 280 kronor samt för längre resor än så 430 kronor. Barn under två år ska inte skatt betalas för. Det är flygföretaget som ska betala skatten.

Utredningen räknar med att skatten kan inbringa uppemot 1,8 miljarder kronor per år till statskassan.

Minskat antal resenärer

Efterfrågan på att resa inrikes med flyg väntas minska med uppemot 5 procent, på resor inom Europa med uppemot 2 procent och på flyg utanför Europa med 1,5–2,1 procent.

Antalet resenärer från svenska flygplatser väntas minska med 450.000 till 600.000 personer per år, jämfört med om ingen skatt införs.

Effekterna begränsade

Utredningen bedömer att effekterna för klimatet blir ”begränsade”, men ändå positiva. Utsläppen förväntas minska med 80 000–200 000 ton koldioxidekvivalenter.

Utredningen föreslår också att den så kallade myndighetsavgiften tas bort när skatten införs. Den inbringar i dag 120 miljoner kronor till Transportstyrelsen.

Skatten föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Branschen kritisk

Anna Wilson, generalsekreterare på branschorganisationen Svensk flyg, anser att förslaget är ett slag i luften.

– Utredningen visar att flygskatt är ineffektivt ur klimatsynpunkt och utredningen konstaterar själv att effekterna är mycket små och kan leda till ökade utsläpp, säger hon till SVT Nyheter.

Konsekvenserna för ekonomin i stort blir värre än för branschen i sig, anser hon.

– Det blir stora negativa effekter för ekonomin, företag och människor som bor långt borta från storstaden, de som ej har möjlighet att ta sig någonstans utan flyg.

En annan konsekvens kan bli nedlagda flygplatser, enligt Anna Wilson. Branschen vill i stället satsa på biobränslen och ny teknik.

C: ”Plakatpolitik””

Också Centerns transportpolitiske talesperson Anders Åkesson är kritisk, och kallar förslaget för ”plakatpolitik”. Han är tveksam till om regeringen får igenom förslaget i riksdagen.

– En nationell flygskatt kommer flytta utsläppen inom Europa, det kommer möjligtvis att sänka dem på marginalen i Sverige men de totala utsläppen kommer vi inte komma åt på det här sättet, säger han.

Åkesson föreslår en satsning på biobränslen och internationella avtal för att minska utsläppen från flyget.

Ministern: ”Förstår oron”

Målet är att få folk att flyga mindre, för att bryta trenden med att flygresandet ökar. Finansminister Magdalena Andersson (S), säger sig ha förståelse för oron från bland annat företagare och lokala politiker i Norrland, och ”tar den på stort allvar”.

– Men flyget är ju det miljömässigt farligaste transportslaget samtidigt som det inte betalar någon miljöskatt på sina utsläpp och det är naturligtvis inte någon bra situation. Vi måste också ta ansvar för klimatet. Det här förslaget ska på remiss och vi får se vad remissinstanserna kommer med för förslag, säger hon till SVT Nyheter.

Hon tror inte effekterna för till exempel Norrland blir så kännbara:

– Utredningens bedömning är att detta inte får några större sysselsättningseffekter.

Statsstöd till flygplatser

Utredningen bedömer att uppemot 40 procent av de resenärer som avstår från att flyga om skatten införs kommer att byta till andra sätt att resa, som bil eller tåg. Man bedömer att glesbygden inte påverkas i lika hög grad, då alternativa färdmedel inte är lika många där.

Man föreslår inget regionalt undantag utan anser att eventuella problem kan mötas genom upphandling av flyglinjer och statligt stöd till flygplatser.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer