1. Polisen får möjlighet att läsa krypterad kommunikation
Förslag om Hemlig dataavläsning genomförs. Det syftar till att ge polisen möjlighet att bättre kunna verkställa hemliga tvångsmedel och exempelvis även komma åt krypterad kommunikation.
Lagrådsremiss beslutas oktober 2019.
2. Enklare att använda hemliga tvångsmedel i fråga om grov organiserad brottslighet
Riksåklagaren har föreslagit att hemliga tvångsmedel ska kunna användas i större utsträckning. Idag krävs en misstanke om ett konkret brott vars straffvärde överstiger 2 års fängelse för att hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig kameraövervakning ska få användas. För hemlig rumsavlyssning är motsvarande gräns 4 år. Det finns anledning att i en utredning se över dessa gränser vad gäller grov organiserad brottslighet.
3. Ge polisen bättre möjligheter till husrannsakan kopplat till skjutningar och gängmiljöer
Rikspolischefen önskar bättre möjligheter att genomföra husrannsakningar kopplat till kriminella gängmiljöer, exempelvis för att avvärja hämndaktioner när en skjutning ägt rum. Polisen har redan vissa möjligheter att göra husrannsakan även i avsaknad av konkret brottsmisstanke. En utvidgning av det utrymmet kopplad till allvarlig brottslighet, exempelvis skjutningar i gängmiljöer, ska analyseras närmare i en utredning.
4. Obligatorisk häktning för fler brott
För att få bort grova brottslingar från gatan ska det utredas om fler brott som ofta begås i gängmiljö behöver få skärpta straff för att spegla brottets allvar och ge möjlighet till obligatorisk häktning. Det har fungerat väl för vapenbrotten. Det handlar om rån, grov misshandel samt grov utpressning.
5. Utvidga och permanenta arbetet med snabbare lagföring
Det försöksprojekt rörande snabbare lagföring för vissa brott som genomförts i norra Stockholm sedan januari 2018 utvidgas till hela Stockholmsområdet från januari 2020 och därefter till andra orter i Sverige från januari 2021. Målsättningen är att snabbförfarandet ska permanentas och vara möjligt att använda i hela Sverige från 2022.
6. Ordningsvakter kan avlasta polisen
Ett modernare och effektivare regelverk för ordningsvakter ska utredas. Inom ramen för utredningen ska möjligheten för ordningsvakter att avlasta polisen i högre grad, exempelvis vad gäller transporter. Utredning tillsätts hösten 2019.
7. Automatisk kamerabevakning av fordon i gränsområden
Polisen behöver få bättre möjligheter att verka i gränsnära områden för att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten och gängkriminalitet. Kamerabevakning med automatisk igenkänning av fordonstyper och registreringsskyltar ska möjliggöras. En utredning om detta ska tillsättas.
8. Förstärk det myndighetsgemensamma arbetet mot grov organiserad brottslighet
Styrningen av det myndighetsgemensamma arbetet ska vidareutvecklas och tydliggöras genom att uppdrag förs in i berörda myndigheters instruktioner. Pilotprojekt ska genomföras i ett antal särskilt utsatta områden för att exempelvis slå mot strategiska personers ekonomiska och näringsrelaterade brottslighet.
9. Ökade möjligheter att förverka brottslingars tillgångar
Möjligheterna att slå mot de ekonomiska vinningarna av brott måste förbättras. Förverkandelagstiftningen ska ses över i syfte att modernisera bestämmelserna. En modernisering skulle också kunna leda till en ökad tillämpning av lagstiftningen och stärka den tillgångsinriktade brottsbekämpningen.
10. Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott
Regelverket för utredningar mot barn som misstänks för brott ska ses över. Syftet med översynen är att förbättra regelverket och säkerställa att en hög grad av rättssäkerhet och effektivitet upprätthålls i utredningar där barn är misstänkta för brott. Det handlar bland annat om att säkerställa att allvarliga brott som begås av barn under 15 år alltid utreds av polis, och att se över systemet med bevistalan i syfte att skuldfrågan ska prövas av domstol i fler fall. Utredning tillsätts hösten 2019.
11. Avskaffa straffreduktionen för unga vuxna vid grov brottslighet
Ungdomsreduktionsutredningens förslag genomförs vad gäller upprepad grov brottslighet där en person i åldern 18–20, som tidigare dömts för brott där minimistraffet är ett års fängelse, ska dömas för ett nytt brott med minimistraffet två års fängelse. Det av justitiedepartementet omarbetade förslaget kommer att behöva remitteras. Lagrådsremiss beslutas våren 2020.
12. Utred vistelseförbud inom ramen för påföljdssystemet
En utredning ska se över möjligheten till vistelseförbud inom ramen för påföljdssystemet. Syftet är att se till att kontrollåtgärder vid skyddstillsyn blir lika dem för villkorligt frigivna samt överväga kompletterande regler som innebär ökade möjligheter att bestämma var dömda inte ska få vistas. I praktiken innebär detta möjlighet till frivård där fotboja kan användas i ökad utsträckning. Lagförslag tas fram inom justitiedepartementet.
13. Ytterligare medel till LVU-placeringar
Det är angeläget att kommuner vid behov kan öka antalet LVUplaceringar. Förstärkningar kan göras dels i fråga om subventionsgraden för SIS-placeringar, dels i fråga om kommunernas HVB- och familjehemsplaceringar. Ytterligare medel möjliggör också projekt så som Motverka våld och gäng som drevs i SIS regi 2007–2008.
14. Fler SIS-platser med förbättrad kvalitet
Statens institutionsstyrelse behöver förstärkas med fler platser, inte minst för att LVU-satsningen ska få effekt. Verksamhetens kvalitet måste också förbättras så att färre ungdomar återfaller i brott efter avslutad placering.
15. Skärp straffen för den som rekryterar unga till kriminalitet
Vi behöver hindra nyrekryteringen till gängkriminalitet och motverka att unga personer som inte kan dömas till lika hårda straff utnyttjas av äldre. Straffen för dem som begår brott tillsammans med yngre eller anstiftar dem att begå brott behöver därför skärpas.
16. Skärp straffen för brott kopplade till kriminella uppgörelser
Kriminella uppgörelser leder till ytterligare brottslighet genom hämndaktioner. Uppgörelserna drabbar inte bara de inblandade. Sprängningar och skjutningar innebär också att oskyldiga skadas. Det behövs därför straffskärpningar i samband med kriminella uppgörelser. Punkt 15 och 16 hanteras i samma utredning.
17. Skärpta straff för vapen- och sprängmedelsbrott
Fler vapenbrott ska bedömas som grova och synnerligen grova och maxstraffet för synnerligen grovt vapenbrott och synnerligen grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor ska höjas. Därutöver ska smuggling av vapen och explosiva varor medföra strängare straff än idag och Tullverkets befogenheter och möjlighet att använda tvångsmedel utökas, så att försändelser som antas innehålla vapen eller explosiva varor kan stoppas. Lagrådsremiss beslutas våren 2020.
18. Skärp straffen för den som överlåter narkotika till andra
I den illegala narkotikahandeln används ofta minderåriga som kurirer i syfte att undgå straff vid upptäckt. Straffen för att överlåta narkotika bör därför skärpas. En utredning om detta ska tillsättas.
19. Koppla villkorlig frigivning till deltagande i återfallsförebyggande åtgärder
Den som inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder ska kunna få sin villkorliga frigivning uppskjuten, och således få sitta längre i fängelse. Lagrådsremiss beslutas våren 2020.
20. Inför påföljden ungdomsövervakning
I den beslutade propositionen ”Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning” föreslås ökade möjligheter till kontroll med fotboja. Detta för att personen inte ska befinna sig i miljöer och på platser där risken för återfall är stor eller i närheten av där ett brottsoffer bor.
En ny påföljd, ungdomsövervakning, avsedd för fall där varken ungdomsvård eller ungdomstjänst är tillräckligt ingripande med hänsyn till brottslighetens karaktär och den unges tidigare brottslighet, ska införas.
Ungdomsövervakning omfattar så kallad helghemarrest samt vid behov förbud att under vissa tider vistas på vissa platser. Kontroll sker med fotboja. Lagrådsremiss beslutas våren 2020.
21. Straffansvar för falska uppgifter i polisförhör utreds
Högsta domstolen har nyligen slagit fast att det inte ska betraktas som skyddande av brottsling att i polisförhör ge falskt alibi åt en person, om det inte hjälper den personen att komma undan. Det är viktigt att lögner i polisförhör kan motverkas. Behovet av lagändringar när det gäller vittnesuppgifter som lämnas under förundersökning ska därför utredas.
22. Utred system med kronvittnen
Brott som begås i kriminella kretsar har blivit allt grövre och är särskilt svåra att utreda. Ett system med kronvittnen kan öka incitamentet för misstänkta att medverka i brottsutredningar och ska därför utredas.
23. Höj minimistraffen för övergrepp i rättssak kraftigt
Samhället måste skärpa synen på brott som syftar till att störa rättsväsendets arbete och människors vilja att delta i rättsprocessen. Att vittnen och parter utsätts för våld eller hot är oacceptabelt. En utredning ska därför föreslå höjda straff för övergrepp i rättssak.
24. Utred höjning av straff för mened samt skyddande av brottsling
Samhället måste tydligare markera att den som vittnar i domstol är skyldig att tala sanning och att det är oacceptabelt att skydda brottslingar genom att till exempel förstöra bevisning. En utredning ska därför föreslå höjda straff för mened och skyddande av brottsling.
25. Se över skyddet av och stödet till vittnen och deras anhöriga, och utred anonyma vittnen
Skyddet av och stödet till vittnen och deras anhöriga ska ses över.
Vad gäller anonyma vittnen ska en utredning beskriva hur våra grannländers system med anonyma vittnen är uppbyggda och fungerar, i vilken utsträckning anonyma vittnen används och vilket värde de då har, samt hur dessa system hanterar eventuella kopplingar mellan tilltalad och vittne. Om utredaren bedömer det lämpligt ska förslag lämnas till lagändringar, eventuellt som försöksverksamhet.
26. Förstärk vittnesskyddsprogrammet
Att vittnen till brott inte vågar vittna i domstol är ett påtagligt problem vad gäller gängkriminalitet. Polisen bör prioritera vittnesskyddsprogrammet.
27. Trygghetsberedning
En parlamentarisk beredning tillsätts för att ta fram en samlad målbild för det brottsbekämpande och trygghetsskapande arbetet samt lämna förslag på långsiktiga åtgärder för ökad trygghet och minskad brottslighet. Förslagen ska vara grundade i evidens och beprövad erfarenhet.
En analys av vilka förmågor som samhället bör kunna förvänta sig av rättsväsendet tas fram. Förslag ska också lämnas till en inriktning för en sammanhållen modern straffrätt, byggd på proportionalitet och syftande till lägre brottslighet, som är anpassad för att möta vår tids krav.
Beredningen tillsätts hösten 2019 och kommer att arbeta 2020–2024.
28. Satsa långsiktigt på skolor och socialtjänst i socialt utsatta områden
Arbetet mot segregation inom ramen för Delegationen mot segregation (DELMOS) kommer att förstärkas avsevärt under mandatperioden.
29. Socialtjänsten måste kunna gripa in tidigare och i fler situationer (s.k. ”mellantvång”)
Barn och unga i behov av socialtjänstens insatser kan gå miste om dem i det fall deras föräldrar motsätter sig dem och det samtidigt saknas förutsättningar att besluta om tvångsvård. Socialtjänstens möjligheter att vidta åtgärder under dessa omständigheter måste förbättras. Det handlar om att kunna vidta åtgärder i fler fall, att kunna ge fler typer av åtgärder, och att förbättra möjligheterna till uppföljning av den unge efter avslutade insatser. Ny lagstiftning kan bli aktuell.
Tillägg till Socialstyrelsens pågående myndighetsuppdrag rörande så kallat ”mellantvång” beslutas hösten 2019. I tilläggsuppdraget ska ingå att lämna förslag till lagändringar. Tilläggsuppdraget ska redovisas december 2020. Proposition prel. hösten 2021.
30. Socialtjänst på kvällar och helger i socialt utsatta områden, samt sociala insatsgrupper
Bemanning med fältassistenter kvällar och helger bedöms av bland annat Polismyndigheten vara en både synlig och effektiv åtgärd mot gängproblem och rekrytering av unga till kriminalitet. Sociala insatsgrupper är en arbetsmetod för samverkan mellan socialtjänst, skola och polis för att hjälpa unga att sluta begå brott. Resurser till kommunerna för detta ska säkerställas.
31. Lagstifta om brottsförebyggande ansvar för kommuner
Kommunerna ansvarar för en rad verksamheter som kan bidra till att motverka brott. Merparten av det brottsförebyggande arbetet sker dock på frivillig basis. Det är viktigt att sådant arbete bedrivs i alla kommuner. En utredare ska föreslå hur ett lagstiftat kommunalt ansvar att arbeta brottsförebyggande kan utformas.
32. Samordnade insatser för barn och unga i riskzon
Skolverket och Socialstyrelsen får i uppdrag att inom ramen för det treåriga utvecklingsarbetet för tidiga och samordnade insatser för barn och unga rikta särskilda satsningar mot riskgrupper i socialt utsatta områden. Syftet är att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Uppdraget ges hösten 2019.
33. Inför ett nationellt avhopparprogram
Berörda myndigheter uppdras att ta fram ett nationellt avhopparprogram med syfte att samordna, förstärka och utveckla de avhopparverksamheter som idag bedrivs enskilt av kommunerna. Myndighetsuppdrag beslutas hösten 2019.
34. Effektivisera arbetet mot penningtvätt
För att ytterligare stärka arbetet mot penningtvätt tillsätts en utredning som ska se över finansinspektionens kapacitet, informationsutbyte mellan banker och myndigheter samt om myndigheternas samarbete och ansvarsfördelning mot penningtvätt är ändamålsenligt utformat.
