”I dag kan familjer se ut på olika sätt, vi behöver en lagstiftning som är anpassad till verkligheten”, säger jämställdhetsminister Åsa Lindhagen. Foto: SVT/Fredrik Sandberg/TT

Regeringen vill göra föräldrabalken mer könsneutral – sjösätter ny utredning

Uppdaterad
Publicerad

Lagstiftningen om föräldraskap är inte anpassad till verkligheten. Det anser regeringen, som nu drar igång en utredning som ska göra föräldrabalken könsneutral. Bland annat ska man titta på möjligheten att adoptera efter en separation samt om det krävs nya åtgärder för att göra livet lättare för familjer med fler än två föräldrar.

Den 1 januari 1950 trädde den så kallade föräldrabalken i kraft. Då utgick lagen om föräldraskap från den traditionella kärnfamiljen med mamma, pappa och barn. Sedan 2003 har det varit tillåtet för samkönade par att adoptera men nu vill regeringen alltså se över hela lagstiftningen, bland annat när det kommer till det språkliga.

– Lagen har lappats och lagats på olika sätt, men vi behöver en lagstiftning som är anpassad till verkligheten. I dag kan familjer se ut på olika sätt och barn kan tillkomma på olika sätt, säger jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) till SVT Nyheter.

Ska bland annat utreda adoptioner

Detta ska utredaren bland annat titta på:

  • Språket i lagstiftningen (”Det kan exempelvis stå mor och far utan att det fyller någon funktion”, säger Åsa Lindhagen)
  • Möjligheten att adoptera varandras barn efter en separation
  • Huruvida det är för enkelt att häva ett föräldraskap

Enligt Åsa Lindhagen finns det i dag flera problem som regnbågsfamiljer kan stöta på.

– Bland annat handlar det om familjer där fler än två vuxna tar ett föräldraansvar. Sker det exempelvis en separation har barnet ingen juridisk rätt att ha en fortsatt relation med en person som ur barnets perspektiv är en mamma eller pappa. Det är en fråga som utredarna ska titta på.

Vill ni utreda om barn ska kunna ha fler än två juridiska föräldrar?

– Utredarna ska titta på möjligheten att ha en fortsatt relation, inte fler juridiska vårdnadshavare. Det här är en viktig fråga ur ett barnrättsperspektiv. Det här kan ju också handla om familjer där föräldrarna lever i en heterosexuell relation och där det finns en bonuspappa eller bonusmamma som barnet har en väldigt nära relation till.

”En märklig situation att adoptera sitt eget barn”

Ska den här utredningen främst tillgodose barns eller vuxnas behov?

– Det är viktigt att vi har ett starkt barnrättsperspektiv i den här utredningen men det är klart att även familjer som helhet ska känna en trygghet.

Du har själv två barn med en kvinna som du har separerat från, hur har det här påverkat ditt liv?

– Jag fick närståendeadoptera det barn som jag inte hade burit och det är förstås en väldigt märklig situation att adoptera sitt eget barn. Jag kunde också känna en stor oro innan adoptionen var klar eftersom jag inte hade någon juridisk rätt, säger Åsa Lindhagen och fortsätter:

– Där har vi tagit steg framåt i lagstiftningen, i dag hade jag inte behövt närståendeadoptera. Men det är oerhört viktigt att vi fortsätter ta steg framåt.

Resultatet av utredningen ska redovisas senast den 21 juni 2022.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.