För första gången formulerar nu regeringen att svenska folket behöver flyga mindre än i dag.
Regeringen skärpte tonen i klimatfrågor i regeringsförklaringen i år. 1,5 gradersmålet ska uppnås. Klimatkraven på flyget ska skärpas.
Man hoppas att biodrivmedel och så småningom el skall ersätta fossila bränslen även för flyget, men det kommer inte att räcka, säger regeringen.
– Jag tror vi måste flyga mindre, så är det. Om alla skulle flyga som svenskarna är det inte långsiktigt hållbart, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) till SVT.
Kapaciteten på Arlanda ska öka
Samtidigt låter regeringen det helstatliga Swedavia, som driver de stora flygplatserna i Sverige, göra enorma investeringar för ökat flygande.
Fram till 2025 gör Swedavia investeringar på 44 miljarder, det mesta för att öka kapaciteten på Arlanda enligt årsredovisningen.
Bland annat byggs en ny pir vid utrikesterminalen för 15 miljarder. Beloppen kan jämföras med att flygskatten väntas ge 1,5 miljarder per år.
Swedavia räknar med en 50-procentig ökning av antalet passagerare på Arlanda från dagens 26 till 40 miljoner per år.
– Det är ett scenario att det blir dom siffrorna framåt 2030 till 2035. Det är inte säkert – det kan bli mindre det kan bli mer, säger vd Jonas Abrahamsson.
Utrikesflyget står för mest utsläpp
2038 är det sagt att Bromma flygplats med 2,5 miljoner årspassagerare skall stänga. Så långt fram finns bara en framtidsplan som styrelsen antagit, för att se vad som krävs för att tredubbla kapaciteten till 70 miljoner passagerare.
Med nya landningsbanor, och en helt ny så kallad satellit-terminal. Den planen är ”bara vägledande” och inga investeringsbeslut finns ännu.
På Naturvårdsverket menar man att stora investeringar i flygplatser står i strid med talet om minskat flygande.
– Bygga flygplatser är som att bygga vägar. En ny väg ger ökad biltrafik. Så bygger man ut en flygplats så kommer flygandet öka, säger klimatexperten Jonas Allerup.
Infrastrukturministern, menar att regeringen har en politik för minskat flygande och pekar på klimatmärkning av flyg och att flygskatten fått ner flygresandet förra året. Men det gäller bara inrikesflyget.
I dag står utrikesflyget för 93 procent av svenskarnas flygutsläpp, enligt Naturvårdsverket. Det är utrikesflyget som väntas öka. Inrikesflyget har legat ganska stilla sedan 1990, men utrikesflyget har tredubblats.
Ingen utdelning till staten
Swedavia har enligt styrelsens ordförande Åke Svensson genomgångar med ägaren, regeringen, om vilka beslut som skall fattas. Och han har inte uppfattat att regeringen vill att flygandet skall minska.
– Nej så har jag inte uppfattat att man sagt. Man vill att utsläppen från flyget skall minska.
I år gav Swedavia till exempel ingen utdelning till staten, som man brukar. Trots en vinst på en halv miljard. Alla pengar skulle gå till investeringar sa styrelsen och regeringens representant på stämman sa ja.
I år bröt till och med Swedavia mot statens princip om att dela ut en rejäl del av vinsten i aktieutdelning.
– Vi behöver pengarna till investeringar framför allt på Arlanda, säger ordföranden Åke Svensson.
Och regeringens man på bolagsstämman röstade ja.
För inrikestransporter gäller att utsläppen skall minska med 70 procent redan till 2030. Men för utrikesflyg finns inga beslutade siffror eller datum. Varken från riksdag regering, eller EU.
– Nej det finns inga sådana siffror som jag känner till, säger Tomas Eneroth (S).
Han är också ordförande i Arlandarådet, en grupp med näringsliv, regionala politiker och tre ministrar. Men han vill ändå inte ta ansvar för Swedavias utbyggnadsplaner.
– Jag känner inte till vad som sägs på deras bolagsstämma. Swedavia är ett statligt bolag, det är de som ansvarar för vilka enskilda investeringsbeslut man tar på Arlanda, säger Tomas Eneroth (S).