Flera gånger har svenska flygplatser stängts av och flygtrafiken stoppats, eftersom det funnits drönare i luftrummet – alltså obemannade, radiostyrda farkoster.

– Under 2015 märkte vi en explosionsartad ökning av antalet förfrågningar från personer och företag som vill flyga med drönare, säger Björn Stavås vid flygtrafikledningen på Bromma.

– Det värsta som kan inträffa är en kollision mellan luftfartyg och drönare. Som tur är har vi inte hamnat där ännu, säger Anders Carlsson, operativ chef vid flygtrafikledningen på Bromma.

Från tre till 35 incidenter

2013 noterades tre incidenter med drönare i Sverige. Därefter har antalet anmälningar om drönare blivit allt fler. Förra året fanns totalt 35 händelser kopplade till otillåten flygning intill Bromma, Arlanda och flygplatserna i Säve och Norrköping, enligt ny statistik från Transportstyrelsen.

– Följden om man bryter mot kameraövervakningslagen med drönare, och alltså inte har ett tillstånd, kan bli böter eller fängelse i upp till ett år, säger Malin Ricknäs, jurist på Datainspektionen.

Det är främst privatpersoner som använder drönare. Då är det i stort sett tillåtet att flyga om man håller sig borta från förbudszoner, vet vilka fotoregler som gäller och inte går för långt bort eller för högt från själva kontrollen som styr drönaren.

”Fler drönare framöver”

Hur reagerar personalen i ett flygtorn när det kommer uppgifter om drönare i en förbudszon?

– Får vi en rapport om drönaraktivitet stoppar vi flygtrafiken och stänger luftrummet, säger Björn Stavås.

Men när drönare används kommersiellt, exempelvis för att fotografera stora områden som fält och renbetesland, krävs tillstånd från Transportstyrelsen.  2011 utfärdades ett par tillstånd, förra året slogs rekord med närmare 1.200 godkända tillstånd.

– Det här är en utveckling som kommer att öka framöver, säger Anders Carlsson.