Fler nyanlända på Renforsskolan klarar gymnasiebehörigheten än i resten av landet. Foto: Daniel Hols/SVT

Renforsskolan tog bort förberedelseklasserna – skolresultaten förbättrades

Publicerad

Rekordmånga utlandsfödda barn har kommit till den svenska grundskolan de senaste fyra åren. Inte ens en tredjedel klarar behörigheten till gymnasiet. Men i Vindeln utanför Umeå har skolan tänkt om och tagit bort förberedelseklasserna – med positiva resultat.

I samhället Vindeln i Västerbottens inland bor bara drygt 5000 personer, men likt de flesta kommuner i landet har man fått många nya invånare sedan flyktingkrisen 2015.

En av dem är 16-årige Abdinasir Mohammad. För två år sedan kom han till Vindeln från Somalia. Då hade han aldrig gått i skolan tidigare och kunde knappt läsa eller skriva. Nu går han sista terminen i nian på Renforsskolan.

Abdinasir Mohammad hade inte gått i skolan innan han kom till Sverige för två år sedan. Till hösten ska han börja på ekonomiprogrammet på gymnasiet.

– Att lära mig svenska var mitt första mål, vilket var väldigt tufft. Man vill ju vara en del av samhället, säger han.

Om Abdinasir kommit till annan skola hade han förmodligen gått i en förberedelseklass med andra nyanlända. Men läraren Lligo Matson hade andra planer. För ett och ett halvt år sedan fick han och kollegan Eva Grönlund skolan att ta bort de traditionella förberedelseklasserna. Förhoppningen var att fler elever skulle gå ut med godkända betyg.

– Det gamla systemet med förberedelseklass innebär att eleverna blir exkluderade. De nyanlända hamnar i ett eget klassrum och lär sig svenska i upp till två år. När de kommer ut har de för kort tid på sig att lära sig de övriga 16 ämnena i skolan, säger Lligo Matson, som är en av fyra lärare som fått årets lärarpris av Kungliga Vetenskapsakademien, för sina skolinsatser.

Vanlig klass efter åtta veckor

Renforsskolans metod går ut på att de nyanlända eleverna flyttas till vanliga klasser redan efter två månader, även om de inte hunnit lära sig så mycket svenska.

– På en ganska kort tid förbereder vi eleverna för att gå ut i vanlig klass och se hur det fungerar på riktigt. Förväntningarna från början kan handla om att de ska veta hur man räcker upp handen, går på toaletten eller jobbar tillsammans med andra elever. Allt eftersom tiden går börjar de jobba med de riktiga ämnena och hinner ikapp, säger Lligo Matson.

I början får de nyanlända eleverna listor på svenska relevanta svenska ord och begrepp som används i lektionen som klassen lär sig om just då och deras uppgift är att via internet ta reda på vad det betyder.

– Egentligen vill de ju inte hålla på med de här listorna, utan vara en del av den ordinarie undervisningen med de andra eleverna. Det blir en otrolig drivkraft för att hinna i kapp, fortsätter han.

Läraren Lligo Matsson har prisats för sina insatser på Renforsskolan.

“Väldigt studiemotiverade”

Lligo Matson använder mycket kroppsspråk och praktiska övningar i undervisningen. Ämnen där det svenska språket är mindre viktigt, som kemi och matematik, är enklare för eleverna som ännu inte behärskar språket fullt ut, menar han.

Men påverkar inte de andra elevernas studier negativt, om flera i klassen knappt kan svenska?

– Tvärtom. Undervisningen blir mer anpassad till den enskilda elevens behov och det är även bättre för elever med diagnoser eller andra särskilda behov. De utlandsfödda eleverna är dessutom ofta väldigt studiemotiverade. Får de rätt uppgifter och stöd, så motiverar de även andra elever med sin entusiasm.

Blev utskrattad

För Adinasir Mohammad var den första tiden jobbig i den nya klassen.

– Jag kände ingen och hade inga kompisar. För vartenda ord jag sade, brukade de andra eleverna skratta åt mig. Då var det hemskt, men sedan anpassade man sig och det gick över när vi lärde känna varandra.

I dag umgås han med klasskompisarna även på fritiden. De spelar fotboll och på sommaren åker till tjärnen i närheten och badar. Nu drömmer Abdinasir Mohammad om att åka till fjällen och åka skoter, som de andra i klassen brukar göra.

– Du måste följa med någon gång, säger kompisen Clara Löf vid biljardbordet på skolan.

Hon tycker inte att det gör så mycket om några av klasskompisarna inte kan lika bra svenska.

-Vi hjälper varandra. Det hade varit kul om man hade haft samma möjlighet om man kommit till ett annat land, fortsätter hon.

Abdinasir Mohammad och klasskompisen Clara Löf. Foto: Rebecca Randhawa

Viktigt med “elevmixen”

I Sverige idag får inte ens var tredje nyanländ elev gymnasiebehörighet idag. Men på Renforsskolan ser det annorlunda ut.

– På den här skolan är det nog så att alla våra nyanlända nior kommer in på gymnasiet. Det viktiga i det här tror jag är att vi är en skola med lagom många nyanlända från olika platser, lagom många svenskfödda, lagom många samer, lagom många från Åmsele. När vi har den mixen blir man bedömd utifrån vem man är, inte var man kommer ifrån, säger Lligo Matson.

Klasskompisarna Alex Lundberg, Keve Matandiko, Abdinasir Mohammad och Clara Löf, umgås även på fritiden. Foto: Rebecca Randhawa

Abdinasir Mohammad har bara någon månad kvar på Renforsskolan. Till hösten väntar gymnasiestudier på ekonomiprogrammet i Umeå.

– Det finns inga genvägar till att lära sig ett nytt språk. Om man inte pratar kommer man aldrig vidare. Jag hade aldrig kommit så här långt på kort tid om jag fortsatt i förberedelseklassen.

Nyinvandrade elever

Visa

I den svenska grundskolan går det nu rekordmånga barn som nyinvandrat – det betyder att de är födda utomlands, av utländska föräldrar, och att de kommit hit under de senaste fyra åren.

Läsåret 2011/2012 – ca 33 000 nyinvandrade elever

Läsåret 2018/2019 – 70 300 nyinvandrade elever

Det skulle kunna betyda att det gick ungefär två nyinvandrade elever, i varje svensk skolklass med trettio elever. Men i verkligheten går många i egna, så kallade förberedelseklasser, i upp till två år.

Mer än fyra av fem (84 procent) av Sveriges niondeklassare som gick ut grundskolan blev behöriga till gymnasiet förra läsåret. Behörigheten bland nyanlända elever var inte ens en tredjedel (28,4 procent). I den elevgruppen ingår elever som invandrat de senaste fyra åren och elever som saknar uppgift om personnummer.

Renforsskolan i Vindeln har tagit bort för förberedelseklasserna, med positiva resultat. Efter en introduktionskurs på två månader flyttas de nyinvandrade eleverna till en vanlig klass.

Källa: Skolverket

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer