Renoveringsbehovet av miljonprogrammen runt om i Sverige är stort. Även andra äldre områden är nedslitna och i behov av upprustning. Men renoveringarna kan leda till svåra konsekvenser för hyresgäster som har det knapert.

Allt fler börjar tala om begreppet reno-vräkning. Det är en udda översättning av renoviction, som 2008 myntades av en kanadensisk aktivist och är en kombination av de engelska orden renovation, som betyder renovering och eviction, som betyder vräkning. Fenomenet finns på många håll i västvärlden.

Det handlar alltså om en renovering som leder till så kraftiga hyreshöjningar att de boende inte klarar av dem, och som blir en indirekt vräkning.

Lagen säger att underhåll ska ingå i hyran, men när en upprustning görs av den kalibern att den innebär en höjning av bruksvärdet får fastighetsägare höja hyrorna.

”Sken-demokratiska processer”

Forskaren Sara Westin har på uppdrag av Hyresgästföreningen undersökt vad som händer med hyresgäster när man gör upprustningar av det här slaget. Hon gjorde en kvalitativ studie med djupintervjuer.

– I praktiken handlar det till stor del om skendemokratiska processer där man sägs ha ett inflytande. Men i praktiken blir de boende mer eller mindre överkörda av fastighetsägare som ändå bestämmer vilka åtgärder som ska göras och hur hög nivån på hyreshöjningen ska bli, säger Sara Westin.

Ska agera affärsmässigt

Att nedslitna bostadsområden i Sverige, som miljonprogrammen, börjar bli slitna och i akut behov av renovering sammanfaller med en relativt ny lag om allmännyttans villkor från den 1 januari 2011.

– Den nya allbolagen säger bland annat att allmännyttiga bostadsbolag ska agera enligt affärsmässiga principer, säger Sara Westin. Och det är första gången begreppet affärsmässiga principer införs i svensk lagstiftning.