I skuggbudgeten för 2020 presenterar Kristdemokraterna ett förslag om att införa ett ”fritidskort” till skolelever, så att större möjligheter ges till barn i ekonomisk utsatthet att delta i fritidsaktiviteter.

– Det här är en av våra stora reformer. Vi vet att barn idag börjar tidigt med att ta ansvar för hushållsekonomin och då slutar många barn med sina fritidsaktiviteter. Därför vill vi se ett fritidskort där man får stöd för organiserade fritidsverksamheter, säger Jakob Forssmed, Kristdemokraternas ekonomiske och politiske talesperson.

Enligt förslaget, ska kortet vara laddat med minst 500 kronor men kan stiga upp till 2 400 kronor beroende på familjens ekonomiska situation, förklarar han.

”Det blir som en omväg”

Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson välkomnar idéen och vill se fler initiativ från politiker, i liknande riktning. Men helst ser han höjda bidrag från både stat och kommun för att kunna möta behoven för föreningssporter som bland annat fler anläggningar.

Men statssekreterare Helene Öberg anser inte att fritidskortet är en hållbar lösning, utan att det istället blir ytterligare en statlig subventionering.

– Ett sådant speciellt kort blir som en omväg och det skapar inte ett incitament att ha låga deltagaravgifter. Så det viktiga nu är att uppdraget Riksidrottsförbundet har, att nå alla barn och unga, det ska man leverera på.