Under 2019 ökade antalet anmälda fall av allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning – inklusive försök och förberedelse till brottet – i landet, från 162 stycken 2018 till 257 enligt siffror från Brå. Mats Löfving ser tre tydliga skäl till att sprängningarna ökar.

– När underrättelsetjänsten gör sina analyser då hittar de 295 röda hot-individer som utför den här typen av kriminalitet, de är många. För det andra anlitar de här 295 unga människor, okända för oss, som utför sprängningarna, säger Mats Löfving och fortsätter:

– För det tredje är de som utför detta inte som dig eller mig, de är orationella och ologiska. Därför att de ofta har en psykiatrisk diagnos eller är narkotikapåverkade.

De är välkända av polisen, varför får ni ändå inte tag på dem?

– Vi har relativt bra koll på de här hotindividerna, men de är många. När vi inte kommer framåt i sprängdåden kommer vi ofta framåt i andra brottsutredningar, så att vi kan låsa in de här kriminella av andra skäl.

”Mer återstår att göra”

Enligt Mats Löfving är sprängdåden svåra att utreda då det ofta finns väldigt lite bevis kvar efter en explosion.

– Problemet är att en ensam person, maskerad på en natt, placerar en sprängladdning utanför en dörr och sedan försvinner. Med sprängningen försvinner också en stor del av bevisningen, säger ställföreträdande rikspolischef Mats Löfving.

– Det är svårt att helt undvika den här typen av kriminalitet, men vi låser in människor i en takt som aldrig förr. Häktena är fulla och fängelserna är fulla, men mer återstår att göra det visar den här veckan