Rysaren: Tillfälligheter kan avgöra vem som blir statsminister

Publicerad
Analys ·

Den politiska krisen är nu ett faktum. Stefan Löfven har fallit som statsminister, och den majoritet som har avsatt honom är inte beredd att ta över. Den politiska osäkerheten kring vad som kommer att hända är i det närmaste total. Sannolikheten för ett extraval ökar därmed.

Mats Knutson

Inrikespolitisk kommentator

Riksdagens beslut att avsätta Stefan Löfven som statsminister är historiskt. Ingen svensk statsminister har tidigare fallit i en misstroendeomröstning.

Men att fälla Stefan Löfven kan i efterhand komma att visa sig ha varit den enklaste delen i det politiska spel som pågår.

Vänsterpartiet satte stenen i rullning, Sverigedemokraterna såg till att riksdagen tog upp misstroendefrågan och Moderaterna och Kristdemokraterna säkrade den majoritet som krävdes för att avsätta Löfven.

Men dessa partier vill inte ta över makten tillsammans. Vänsterpartiet har inte en tanke på detta. Direkt efter misstroendeomröstningen meddelade V-ledaren Nooshi Dadgostar tvärtom att hon enbart vill ha Löfven som statsminister. Vänsterpartiets agerande de senaste dagarna innebär dock inte att Löfven ska hoppas för mycket på Dadgostars kompromissvilja.

”Liberalernas besked tillhör historien”

Vad som händer nu är därför höljt i dunkel. Stefan Löfven har sju dagar på sig innan han måste ge besked om talmannen ska ta över processen för att ta fram en ny statsministerkandidat eller om Löfven tänker utlysa ett extraval.

Om det politiska läget var oklart efter valet 2018 så är det om möjligt ännu mer tilltrasslat i dag, efter misstroendeomröstningen.

Beskedet från Liberalerna att januariavtalet nu tillhör historien och att partiet tänker stödja M-ledaren Ulf Kristersson som statsminister innebär att Löfven får betydligt svårare att samla en majoritet i riksdagen. Visst, han har ett mandats övervikt (175-174) och det är givetvis en klar fördel. Men den smala marginalen innebär att en statsministeromröstning kan avgöras av tillfälligheter, till exempel om en eller flera ledamöter plötsligt blir sjuka eller röstar emot partilinjen. Dessutom finns på bägge sidor politiska vildar som kan komma att rösta efter eget huvud.

Tillfälligheter som kan avgöra

Ett annat problem som uppstått för Löfven efter Liberalernas besked är att han måste övertyga Vänsterpartiet att rösta på hans budget om han kommer tillbaka som statsminister. Utan Liberalerna blir nämligen M, KD och SD större i riksdagen än S, MP och C.

Men efter de senaste dagarnas hårda tonläge mellan Vänsterpartiet och Centerpartiet är det inte alldeles enkelt att se hur dessa partier skulle kunna enas om en budgetproposition.

Klarar inte Löfven av att säkra sin budget talar det mesta för att det blir extraval. Med dagens mandatfördelning i riksdagen är det nämligen svårt för Moderatledaren Ulf Kristersson att bli statsminister. Hans alternativ bestående av M, KD, SD och L samlar endast 174 röster. Men också här skulle tillfälligheter kunna avgöra. Det räcker med att en enda riksdagsledamot byter sida, t ex centerpartisten Helena Lindahl, som redan förra gången röstade nej till Löfven. Å andra sidan ska man inte utesluta möjligheten att enstaka liberala riksdagsledamöter, som är kritiska till SD-samarbete, röstar nej till Kristersson.

”Extraval extremt sällsynta”

Ett extraval skulle kunna lösa upp de politiska knutarna, men flertalet opinionsundersökningar tyder inte på att utfallet av ett extraval skulle skilja sig särskilt mycket från dagens parlamentariska läge i riksdagen.

Men detta är en osäker slutsats. Extraval är extremt sällsynta företeelser i svensk politik. Senaste gången var 1958. Det innebär att vi inte vet särskilt mycket om hur väljarna kan väntas agera i ett extraval. En fråga är förstås hur högt valdeltagandet blir och hur detta i så fall kan påverka valutgången. För även om det hålls ett extraval i augusti eller september så ska det ordinarie valet hållas i september nästa år.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.