Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning- och forskning, (S) presenterar regeringens strategi för svensk rymdverksamhet vid en pressträff hos Rymdstyrelsen. Foto: TT

Ny svensk rymdstrategi är klar – den första någonsin

Uppdaterad
Publicerad

”Samhällsnyttan ska stå i centrum för svensk rymdverksamhet”. Det är huvudrubriken i regeringens rymdstrategi – den första någonsin – som presenterades i dag. Men ett beslut om utbyggnad eller inte av Esrange-basen i Kiruna blev det inte.

Rymdverksamheten ska bland annat bidra till att uppfylla mål vad gäller klimat och miljö, skaffa oss kunskap genom att observera jorden och uppmuntra till intresse för rymd, naturvetenskap och teknik hos unga.

Det är länge sedan det kom något motsvarande officiellt i Sverige. Grunden denna gång är den utredning som lades fram 2015 och konstaterade att ”rymdverksamhet är lika viktigt som järnvägar”.

Ingen utbyggnad av Esrange-basen

Dokumentet i dag innehåller en rad viljeyttringar men inte skarpa förslag och inte extra pengar. Verksamheten på Sveriges raketbas Esrange utanför Kiruna bör ”utvecklas”, men det finns inga beslut om en utbyggnad för att kunna skjuta upp satelliter i omloppsbana, något som skulle kosta ungefär en halv miljard kronor.

En sådan utbyggnad har varit på tal, men i dag säger ansvarig minister, Helene Hellmark Knutsson (S) att man bör ”överväga att bygga en testbädd för raketer, som i ett nästa steg kan utvecklas för att möjliggöra uppskjutningar av framför allt mindre satelliter i omloppsbana”.

Jämfört med vad som sagts tidigare ser det ut som om man inte nått hela vägen. Är regeringen med på detta?

– Det återstår ju att se, för det är mycket som är viktigt att investera i. Vi behöver göra stora välfärdsinvesteringar för att stärka sjukvård, skola, äldrevård och även få fler poliser, säger Hellmark Knutsson till SVT Nyheter.

– Men det vi ser som möjligt med en utveckling av Esrange är att det kan skapa mer innovationsförmåga som kan stärka svensk industri och skapa nya jobb, säger hon.

Sambandet mellan rymd och säkerhet

Allt som har med pengar att göra ska behandlas i ”sedvanlig ordning” vid beredning av budgeten, berättar Hellmark Knutsson. Dessutom måste svensk rymdlag ändras för att kommersiella uppskjutningar från Esrange ska bli möjliga.

I strategin lyfts också att Sveriges säkerhet och andra utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska intressen måste beaktas i rymdverksamheten, bland annat så att den ”nationella militära förmågan stärks”. Sedan länge har stormakter med rymdverksamhet militära och säkerhetspolitiska fördelar.

För Sveriges del, enligt strategin, ska militära och civila myndigheter och statliga bolag samordna sin kunskap och öka sin medvetenhet om rymdverksamhetens inverkan på säkerhetsläget.

Vill få fler unga intresserade av natur

Att locka fler unga till naturvetenskap och teknik är ett delmål. Rymden kan inspirera, ungefär som Sveriges hittills ende astronaut Christer Fuglesang gör när han far runt på skolor och berättar om vad han gjorde på Internationella rymdstationen 2006 och 2009. Finns det planer på en ny svensk astronaut?

– Vi har en som är både amerikansk och svensk medborgare, Jessica Myer, och just nu utbildas hos NASA för rymdfärder. Hon ligger närmast till hands, säger Olle Norberg, generaldirektör på Rymdstyrelsen.

– Det pratas om en ny uttagning av astronauter i Europa, om kanske fem år. Vi får se om vi har någon intresserad svensk aspirant då.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.