Så avslutar du ett digitalt liv

Uppdaterad
Publicerad

När en anhörig dör är det mycket att tänka på. Men en fråga som blivit allt mer aktuell är om den döde ska leva vidare på internet eller om kontona ska avslutas och raderas för gott.

– De flesta anhöriga har inte en aning om den dödes vilja när det gäller internet och sociala medier. Det verkar som den frågan inte har ställts eller diskuterats tidigare. Det gör att många anhöriga känner sig handfallna för hur de ska agera, säger Ulf Lernéus som är ordförande på Sveriges begravningsbyråers förbund.

De digitala spåren som den döde lämnat efter sig på internet som till exempel fotografier, texter, brev och mejl försvinner inte automatiskt när någon dör. Istället kan internetkontona fortsätta sin virtuella existens för alltid. Det krävs att anhöriga själva tar kontakt med internetföretagen för att konton ska avslutas eller föras över till en anhörig.

Erbjuder tjänst

I paraplyorganisationen SBF ingår ungefär 400 begravningsbyråer runt om i Sverige. Sedan ett år tillbaka erbjuder de sina kunder en nättjänst.

Tjänsten hjälper anhöriga att spåra den dödes sociala medie-kontakter som Twitter, Facebook, Instagram och Linkedin. De hjälper även till med att avsluta kontona så att informationen försvinner för alltid eller lever vidare genom anhöriga.

– Vi upplevde att det fanns ett behov bland kunderna att ha en webbtjänst, eftersom vissa tyckte det var krångligt och tidskrävande att få kontakt med internetföretagen och att spåra var den döde varit aktiv, säger Ulf Lernéus.

Numera erbjuder så väl Google och Microsofts Bing privatpersoner att få ta bort information på nätet. Men reglerna är brokiga.

Facebook låter anhöriga avsluta den avlidnes profil eller göra om den till en minnesruna. Twitter låter anhöriga stänga ner konton.

Google låter anhöriga ta del av den avlidnes mejlkonto på Gmail, Microsofts Hotmail likaså. Medan Yahoo inte tillåter utomstående att få tillgång till den dödes konton. Detsamma gäller många dejtingsajter. 

Det krävs för att avsluta ett Internetliv

Kravet för att få ta över konton är att man skickar in en dödsattest eller ett registerutdrag från Skatteverket på att personen är död. 

– Det är väldigt olika hur anhöriga väljer att göra. Vissa vill ha kontroll över vad som finns på nätet och andra vill ha kvar sidorna för att hålla minnet av den döde vid liv.

Oftast går det bra att ta kontrollen på den dödes konton utan lösenord och användarnamn, bara man har ett personnummer. När man väl fått kontakt med företagen kan det gå fort. Allt från två timmar till tre dagar.

– Men problemet är att det är svårt att komma åt alla digitala spår till exempel digitala prenumerationer och medlemskap, säger Ulf Lernéus.

Det finns inte någon lagstiftning som likställer digitala tillgångar som till exempel interntkonton med fysiska tillgångar som aktier och fastigheter i Sverige. Det finns heller inte några planer på att lagstifta om det i Sverige. SBF får en förfrågan av tjänsten i veckan. Det är förhållandevis få jämfört med de omkring 50.000 begravningar som de ansvarar för varje år.

– De flesta som dör är ju äldre och har inte varit så aktiva på sociala medier. Det är ju skillnad på de som är unga nu och delar sina liv digitalt på internet. Jag tror att de stora aktörerna på marknaden snart måste börja tänka om och aktivt ställa frågor till sina användare. Alltså uppmana sina användare att fylla i formulär i förväg hur de vill ha det när de dör. Till exempel vem som får läsa det man skrivit och om man vill raderas eller finnas kvar på internet i all evighet, säger Ulf Lernéus.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.