Så försvinner ett virusutbrott

Uppdaterad
Publicerad

Risken ökar för att det nya coronaviruset börjar sprida sig okontrollerat över världen, trots alla försök att begränsa smittan. Men vad är då nästa steg – hur går det till när en viruspandemi till slut lugnar ner sig och försvinner?

– Det är en bra fråga. Och liksom de flesta bra frågor har den inget klockrent svar, säger Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs universitet.

Mycket förenklat, förklarar han, kan ett nytt virus som börjar smitta ta tre vägar: viruset kan dö ut när tillräckligt stor andel av befolkningen har blivit immun, smittan kan ligga kvar lågintensivt i mindre grupper och orsaka nya utbrott, eller så kan viruset bli mindre aggressivt och etablera sig som en vanlig förkylning.

Coronapandemin

– Virus har inget egenintresse av att ställa till det för sin värd, det vill bara sprida sig. Drivkraften är då ofta att det blir mindre farligt. För generellt är det så att ju rörligare värden är, desto större möjligheter har viruset att sprida sig, säger Tomas Bergström.

Viruset kan bli kvar under lång tid

Joacim Rocklöv, professor vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet, tror att sjukdomen kommer att finnas kvar under lång tid framöver. Ansträngningarna att hejda smittan vid nationsgränserna blir därmed egentligen bara ett sätt att köpa sig tid, förklarar han.

Då ökar möjligheten att hinna utveckla ett vaccin som kan göra en tillräckligt stor del av befolkningen immun, så att viruset inte hittar nya personer att infektera. I dagsläget vet dock inte forskarna hur långvarig immuniteten är för covid-19.

”Hög andel smittade” i enkla datormodeller

Tillsammans med sina forskarkollegor skapar Joacim Rocklöv datormodeller utifrån den kunskap som finns om viruset. Studierna är ännu inte redo för publicering, men de börjar skönja vissa mönster i sina beräkningar.

– När vi kör en första, enklare modell för den här sjukdomen, covid-19, ser det ut att bli en hög andel som smittas, de allra flesta faktiskt. Men i verkligheten blir det sannolikt mindre omfattande, eftersom den här enkla modellen inte tar hänsyn till alla detaljer när det gäller befolkningen, exempelvis att olika grupper inte har direkt kontakt med varandra, vilka motåtgärder som sätts in och liknande, säger Joacim Rocklöv.

Dessutom kan det komma att spela roll om viruset är säsongsbundet. Vanligt influensavirus har exempelvis sina klassiska toppar på vintern, men ännu vet man inte hur det ligger till med detta virus.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Coronapandemin

Mer i ämnet