Inrikes

Tandläkarbesök kan skapa stora hål i plånboken, men det finns ekonomiskt stöd att få. Foto: Gorm Kallestad/Jessica Gow/TT

Lista: Så kan du få hjälp med tandläkarnotan

Uppdaterad
Publicerad

Den som är försäkrad i Sverige har rätt till kostnadsfri tandvård fram till 23 års ålder, sen är det dags att betala på egen hand. Men det finns också viss hjälp att få från staten när tandläkarnotan skjuter i höjden. SVT Nyheter reder ut vad som gäller.

Allmänt tandvårdsbidrag

Går att få om du fyller minst 24 år gammal under året och om du är försäkrad i Sverige. Det är du som bor eller jobbar här. Det finns däremot några undantag.

Bidraget kan användas vid bland annat undersökningar. För den som har tandvård på abonnemang, där kostnaden är avtalad på förhand, går det att delbetala med bidraget.

Men hur mycket handlar det om?

Enligt Försäkringskassan går det att få 600 kronor per år i åldersgrupperna 24-29 och från och med 65 år. Däremellan är det 300 kronor per år som gäller.

Bidragen går att spara, men du kan ha max två bidrag sparade samtidigt.

Särskilt tandvårdsbidrag

Är till för den som har en sjukdom eller funktionsnedsättning som riskerar att försämra tänderna, till exempel tarmsvikt.

Även här gäller att du är försäkrad i Sverige och att du fyller minst 24 år samma år.

Bidraget är på 600 kronor per halvår och delas ut 1 januari och 1 juli. Det går att dela upp bidraget över flera besök.

Högkostnadsskydd

Är till för den som har höga kostnader. När kostnaden går över ett visst belopp behöver du bara stå för en del av kostnaden. Du får ersättningen för:

  • 50 procent av kostnaden över 3 000 kronor under ett år.
  • 85 procent av kostnaden över 15 000 kronor under ett år.

Skyddet beräknas utifrån det lägsta priset, antingen referenspriset från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV), eller det pris som tandläkaren själv bestämmer. Om tandläkarens pris är högre än referenspriset får du betala mellanskillnaden.

Ersättningen går inte att få vid kosmetisk tandvård, så som tandblekning. Skyddet gäller inte heller om tandvården är del av en sjukdomsbehandling. Då gäller i stället landstingets högkostnadsskydd för patientavgifter.

Precis som i tidigare fall krävs det att du är försäkrad i Sverige och fyller minst 24 år.

Så gjordes undersökningen

Socialstyrelsen tog fram personnummer på alla personer som dragit ut minst en tand under 2016 och 2017 från sitt tandhälsoregister.

Dessa personnummer skickades till Statistiska Centralbyrån (SCB), som tog fram uppgifter på personernas disponibla inkomst (både individ- och hushållsinkomst) år 2017.

SCB angav vilken av sex olika inkomstgrupper som SVT definierat som varje individ tillhörde. Därefter skickades data tillbaka till Socialstyrelsen som förde på uppgifter vilka personer som åtgärdat tandgluggen/tandgluggarna och med vilken metod fram till 31/12 2018. Detta sammanställdes i statistiktabeller som skickades till oss.

Vilket av inkomstbegreppen man använder sig av visade sig ha väldigt liten betydelse för resultatet. Vi har därför genomgående enbart valt att redovisa inkomstgrupper baserat på disponibel inkomst per konsumtionsenhet – det mått som vi bedömer som mest ”rättvisande”.

Därför gjorde vi undersökningen

Sedan tidigare vet vi att personer med högre inkomster utnyttjar tandvårdsbidraget i större utsträckning än de med lägre inkomster, det vill säga att den sistnämnda gruppen mer sällan går till tandläkaren. Men vad vi ville granska var om man kan se någon skillnad på de åtgärder man väljer beroende på vilken ekonomi man har.

Vi valde då att titta på vad personerna gör efter att man tvingats dra ut en eller flera tänder. Vi kan nu visa att det finns skillnader – både i hur stor utsträckning man fyller igen luckan som bildats och i vilken metod man väljer.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.