Så övervakar EU dig

Uppdaterad
Publicerad

Det du gör i vardagen, ens när du tror att du är privat, går inte obemärkt förbi. En ny rapport ger en samlad bild över alla de system och projekt som finns inom EU för att övervaka medborgarna.

Organisationen European Digital Rights (EDRi) rapport visar vad delar av EU:s budget för övervakning och säkerhet går till.

Det handlar om allt från spårning av kreditkort och avlyssning av telefonsamtal och mejltrafik, till kroppsscanning och beteendeprofilering.

Datalagringsdirektivet

Och rapporten riktar stark kritik mot många av projekten, som man menar gör långtgående inskränkningar i den personliga integriteten utan att till exempel kunna visa på reella brottsförebyggande effekter.

Här är några exempel på vad EU:s övervakningspengar går till:

PNR (Passenger Name Record)

En databas med information om vem som flugit från ett EU-land till USA. I databasen samlas uppgifter om allt från vilka flygresor du gjort och med vilket kreditkort de betalats, till mer bisarr information, till exempel vilken mat du valt.

Vissa medlemsstater har redan krävt att databasen ska utvidgas och även gälla dem som flyger inom EU.

Europol (Europeiska polisbyrån)

EU:s kriminalunderrättelsetjänst som ska hjälpa medlemsstaterna att samarbeta kring, förebygga samt bekämpa organiserad internationell brottslighet och terrorism.

Europol Computer System (TECS) är ett långtgående informationssystem och består av flera delar. Bland annat:

The Europol Information System (EIS), som lagrar data om brott och brottslingar.

The Analysis Working Files (AWF), som lagrar information om misstänkta, offer, vittnen, informatörer och kontakter – ja, i stort sett vem som helst. Här kan också data om specifika individers sexuella läggning och politiska hemvist lagras. USA har redan ansökt om att få ta del av vissa av filerna.

Schengens informationssystem (SIS)

EU:s gemensamma system för gränskontroll. I databasen samlas information om miljontals människor som reser in och ut ur Schengenområdet. Under 2013 sjösätts antagligen SIS 2 där nya funktionaliteter som lagring av bilder och fingeravtryck kommer att finnas.

Här lagras även information om eftersökta personer och eftersökta föremål.

Visa Information System (VIS)

Innehåller information och biometrisk ID-data (identifikation genom fysiska särdrag, som fingeravtryck och DNA) om människor utanför Schengenområdet som söker visum inom EU.

Eurodac

En fingeravtrycksdatabas som består av 1,3 miljoner fingeravtryck från asylsökande. Även icke-EU-länderna Norge, Island och Schweiz deltar.

Terrorist Finance Tracking System (TFTP)

Ett avtal mellan EU och USA, där bland annat det så kallade Swift-avtalet ingår. Avtalet ger amerikanska myndigheter tillgång till uppgifter om transaktioner till och från banker inom EU. Syftet sägs vara att underlätta spårandet av terrorister.

European Security Research Programme (ESRP)

Ett forskningsprogram med en budget på drygt 12 miljarder kronor. Dels ska forskningen bidra till att genom teknologi trygga säkerheten för medborgare, dels hjälpa den europeiska säkerhets- och övervakningsindustrin att växa.

Många av projekten handlar om olika typer av övervakning. Till exempel via mobiltelefoner, obemannade farkoster, smarta övervakningskameror och nanoteknik samt på internet via exempelvis sociala nätverk.

Prüm-avtalet

Handlar företrädesvis om att underlätta för polis att utbyta information om DNA och fingeravtryck samt att få tillgång till alla medlemsstaternas fordonsregister.

Datalagringsdirektivet 

Tvingar bland annat tele- och internetleverantörer att lagra sina abonnenters trafikinformation i minst sex månader, men högst två år. Det kan till exempel handla om varifrån, när och till vem en person ringer eller vilken IP-adress en abonnent haft vid en viss tidpunkt.

Om Datalagringen skriver European Digital Rights att direktivet trycktes igenom efter terrorbomberna i London 2005, trots att en liknande lag inte skulle ha förhindrat terrorattentaten. Och trots att flera organisationer framförde kritik mot att oriktad datainsamling skulle bryta mot fundamentala medborgerliga rättigheter.

Sverige har förhalat införandet av direktivet och krävts på stora bötesbelopp av EU-kommissionen. Den borgerliga regeringen lyfte 2010 fram ett lagförslag, som dock blockerades i ett år av V, MP och SD.

Secur-Ed

Den franska försvarsjätten Thales har fått drygt 25 miljoner euro för att förse transportnäten i Madrid, Paris, Milano och Berlin med övervakningsutrustning.

Protectrail

Ett dotterbolag till den italienska försvarsjätten Finmeccanica har fått 13 miljoner euro för att ta fram övervakningssystem för spårburen trafik.

Samurai

Genom smarta övervakningskameror som lär sig att känna igen ”misstänkt” och ”onormalt” beteende hoppas man kunna förhindra brott och terrordåd på offentliga platser som flygplatser. Kostnad: 2,5 miljoner euro.

Total Airport Security System (TASS)

Leds av det israeliska säkerhetsföretaget Verint Systems. Har fått 9 miljoner euro för att ta fram nästa generations flygplatssäkerhetssystem.

Effisec

Det franska säkerhets- och försvarsföretaget Morpho har fått 10 miljoner euro i EU-stöd för att ta fram ”framtidens säkerhetskontroller”. Bland annat genom att integrera biometrisk ID-identifikation, avancerad videoövervakning samt system som känner igen lukten från potentiellt farliga substanser.

Källor: European Digital Rights, Aftenposten

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Datalagringsdirektivet

Mer i ämnet