Foto: TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Så övervakas svenskarnas terrorresor

Publicerad

Att resa till konfliktområden är inte förbjudet. Men personer som har stridits och utbildats av terrorgrupper kan bli en säkerhetsrisk när de återvänder till Sverige.

Enligt Säkerhetspolisen, Säpo, finns det i dag 130 bekräftade fall där svenskar åkt till Syrien och Irak för att strida bland annat för terrorstämplade Islamiska staten (IS). Men mörkertalet är stort och det kan handla om upp mot 300 personer, enligt Säpos bedömningar.

Att strida för terrororganisationer är inte förbjudet i dag. Men det finns en risk att krigstränade och radikaliserade personer begår brott när de återvänder till i Sverige. Därför bedriver Säpo ett aktivt, förebyggande arbete, med spaning på personer som kan tänkas ha planer på att resa. Det kan ske efter tips från informatörer i den slutna extremistiska miljön, eller efter larm från oroliga anhöriga.

– Säpo söker upp de här unga männen, och försöker få dem på andra tankar. Det är frivilliga samtal, säger Linus Gustafsson som forskar om politiskt våld och terrorism på Försvarshögskolan.

Berättar inget för anhöriga

Många gånger kan det gå fort mellan beslut och resa, ibland bara några veckor. Anhöriga får ofta inget veta om planerna.

– Ibland har de sagt att de ska åka på semester till exempelvis Grekland eller Turkiet. Ibland har de sagt att de vill åka till Syrien, men säger att det ska göra något annat än att strida för IS, säger Linus Gustafsson.  

Den viktigaste rekryteringen sker i dag ansikte till ansikte, av personer som bjuder in till möten i enskilda lokaler. Samtidigt har rekryteringen via sociala medier vuxit starkt, inte minst när personer på plats inspirerar genom att skriva bloggar om sitt liv.  

– Vi känner till svenskar som finns i Syrien och Irak och som berättar vad som händer, och svarar på frågor, berättar Linus Gustafsson.

Glorifierad bild på nätet

Den bild som målas upp i de slutna forumen är romantiserad och glorifierad. De som dödas i strid hyllas som martyrer med artiklar och videor som sprids på Facebook och på videotjänster. Men för många blir mötet med verkligheten brysk. Enligt rapporter får de européer som kommer för att delta i striderna sina pass beslagtagna, och får bara resa hem igen under Is-order, berättar terrorexperten Hans Brun.

Personer som rest utomlands kan i vissa fall bevakas på plats med signalspaning eller i samarbeten med andra länders underrättelsetjänster. För den som återvänt hem med erfarenheter från ett konfliktområde väntar i regel ett besök av Säpo.  

– När vi vet att de varit i en al qaida-liknande miljö är det en del av vårt arbete att ha kontakt med de här personerna. Men vi vill också ha kontakt med anhöriga för att få klarhet i varför personerna reser, berättar Fredrik Milder, pressekreterare på Säpo.

Förhöjd hotbild i Sverige

Om Säpo inte litar på de svar de får inleds en spaning, för att ta reda på om individen har avsikt eller förmåga att begå terrorbrott i Sverige. Sedan 2010 har hotbilden i Sverige legat på nivå 3 ”förhöjt hot” på en femgradig skala.  

Hans Brun tror att det finns en risk att attentatet mot Charlie Hebdos redaktion i Paris kan inspirera till liknande dåd i Sverige.

– Efter Muhammedkarikatyrerna satte al-Qaida på arabiska halvön upp flera av de personer som var inblandade på en most wanted-lista. Där fanns Lars Vilks med, och Kurt Westergaard och Fleming Rose på Jyllands-Posten. Det påverkar hotbilden i Sverige.

De attentatsförsök och –planer som skedde i Sverige 2010 har alla skett med anledning av den upplevda kränkningen i och med Muhammedkarikatyrerna. Det gäller attentatsförsöket mot Lars Vilks hem, bomben på Drottninggatan  samt de fyra svenskar som greps för terrorplaner mot Jyllands-Posten.

– Händelsen i Paris kan initiera nya sådana försök, tror Hans Brun.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Terrordåd mot fransk tidning

Mer i ämnet