SVT Nyheter har namnpublicerat Martin Timell, Lasse Kronér och Fredrik Virtanen, men inte till exempel SR-profilen och SVT-chefen. Vad är skillnaden mellan fallen?

– Det är olika publiceringsunderlag i varje läge. Man ska också betona att det är pågående bedömningar och bedömningar kan ändras över tid och det skedde i alla de här tre fallen. Varje sådan situation är helt unik och bedömda var för sig, säger SVT Nyheters ansvarige utgivare Charlotta Friborg.

– Grundläget är att man avstår från att namnpublicera och sen kan det finns särskilda skäl som gör att man kan göra det.

– När det gäller personer i ansvarsställning, såsom politiska ledare, organisationsledare och företagsledare är tröskeln för namnpublicering lägre.

Det är ganska lätt att få information på annat håll. Är det inte ett förlegat system att inte publicera något som alla redan känner till?

– Den som verkligen vill ta redan på saker kan givetvis göra det på internet. Men varje publicist måste ta ansvar för sina publiceringar. Det finns också en färsk undersökning som mediesajten Resumé har gjort som visar på att folk fortfarande får stor del av sådan information genom etablerade medier.

Är det mer motiverat att namnpublicera vid grova brott eller när en person är dömd?

– Bevisläget har inget med bedömningen att göra utan det är en bedömning av frågans allmänintresse.

– Tvärt om är det mer sannolikt att man namnges för något som inte är brottsligt. När det är brottsligt, i synnerhet när det gäller sexualbrott, är vi generellt sett väldigt restriktiva.