Kurt Eliasson är vd för SABO, en intresseorganisation för allmännyttiga bostadsföretag i Sverige. Han har tittat närmare på bostadsmarknaden i hela Norden och säger att det finns avgörande skillnader mellan länderna.

– Sverige har en tradition av starka hyresrättsorganisationer, en slags folkrättsrörelse. Det finns inte i de andra nordiska länderna. 

Olika former av ägande

Skillnaden mellan Sverige och de övriga nordiska länderna är bland annat ägandeformen av bostäder, enligt Kurt Eliasson. I Danmark, Finland och Island är det vanligt att personer äger sin bostad, antingen i form av ett hus, som på Island, eller i form av ägandelägenheter i de övriga länderna.

I Norge består bostadsmarknaden av främst ägarlägenheter, en form av boende som liknar bostadsrätten, men personen som äger lägenheten är inte med i någon bostadsförening. Ofta hyr människor av privatpersoner som äger en eller fler lägenheter.

– Det finns knappt någon allmännytta i Norge och landets goda ekonomi har gjort att de kunnat bygga bostäder, vilket gett en balans i bostadsmarknaden. Men som i de övriga nordiska huvudstäderna så är det en viss överhettning av bostadsmarknaden i Oslo, säger Kurt Eliasson.

Staten stödjer nybyggande

Danmark har en allmännytta som liknar den i Sverige, och staten subventionerar även byggandet av nya bostäder. Det finns även social housing- lägenheter, en form av bostäder för socialt utsatta grupper och låginkomsttagare.

Finland har också ett system med social housing och marknadssatta priser på hyresrätter. Men det finns ett statligt regelverk som reglerar priserna enligt Kurt.

– Ägarlägenheter är den vanligaste formen av boende. När man ändrade prissättningen för hyresrätter steg hyran med 30 till 40 procent. I storstäder är det svårare att få tag på bostad, samt en ökad urbanisering och en ökad flyktingström har också bidragit, säger Kurt Eliasson.