Reglerna för vem som får asyl har förändrats efter att regeringen anpassat asylreglerna till EU:s miniminivå. Foto: TT

Så ser den svenska flyktingpolitiken ut

Uppdaterad
Publicerad

162.877 personer sökte asyl i Sverige under 2015, fler än någonsin tidigare. I november förra året presenterade därför regeringen en ny migrationslinje för att minska antalet personer som söker asyl. Här är den svenska flyktingpolitiken som ska gälla de tre kommande åren.

Efter en sommar och höst där Migrationsverkets uppskrivna siffror på antalet asylsökande avlöst varandra drog regeringen i nödbromsen. I november presenterade Stefan Löfven och Åsa Romson de nya asylreglerna som anpassats till EU:s miniminivå och ska gälla under tre år. Målet: Att få fler flyktingar att söka asyl i andra länder.

I april backade regeringen från en del av förslagen efter att ha fått hård kritik från remissinstanserna – men huvudlinjen, att göra Sverige till ett mindre attraktivt land för asylsökande, ligger fast.

#flykt

Migrationslinjen ser ut såhär:

Tidsbegränsade uppehållstillstånd. Alla asylsökande, utom kvotflyktingar, ska bara beviljas tidsbegränsade uppehållstillstånd. Undantag görs endast för barn och familjer som registrerats innan de nya reglerna presenterades. Efter kritiken från remissråden bestämde man att vissa tillfälliga uppehållstillstånd ska förlängas för alternativt skyddsbehövande – de ska gälla i 13 månader och göra så att personer kan omfattas av socialförsäkringsförmåner. Dessutom ska barn i vissa fall kunna beviljas permanenta uppehållstillstånd.

Försörjningskraven skärps. Ska gälla vid all anhöriginvandring utom när flyktingar ansöker om familjeåterförening under de tre första månaderna efter att deras flyktingstatus beviljats – eller om personen är ett barn. Dessutom utvidgas kravet så att även anknytningspersonen ska kunna försörja familjemedlemmen som kommer till Sverige, i dag räcker det att personen kan försörja sig själv. Försörjningskravet gäller inte heller de personer som ansökt om uppehållstillstånd senast dagen då den nya lagen träder i kraft.

Permanent uppehållstillstånd – om man kan försörja sig. När det tidsbegränsade uppehållstillståndet går ut ska personen kunna få ett permanent uppehållstillstånd, om hen kan försörja sig. Efter kritiken la regeringen till i förslaget att personer under 25 år enbart ska beviljas permanent uppehållstillstånd om hen fullgjort en gymnasieutbildning eller motsvarande – detta för att skapa ett incitament till att utbilda sig.

Rätten till anhöriginvandring begränsas. Om en person som bedömts som alternativt skyddsbehövande inte sökt asyl innan den 24 november 2015, då de nya förslagen presenterades, har personen inte rätt till familjeåterförening. Asylsökande som bedöms som flyktingar och beviljats tidsbegränsat tillstånd har däremot rätt till återförening om det handlar om make/maka, sambo eller barn under 18 år. Barn som är flyktingar har rätt att återförenas med sina föräldrar.

Dessutom ska en anhörig kunna beviljas uppehållstillstånd om det strider mot ett svenskt konventionsåtagande att neka uppehållstillstånd.

Förutom det fanns även två åtgärder, som redan införts, med i regeringens förslag:

Åldersbestämning. Medicinsk åldersbestämning införs på samtliga asylsökande, även unga. Infört

Id-kontroller. På alla kollektiva transportsätt till Sverige – färjor, bussar och tåg – införs id-kontroller. Infört

Vad betyder orden?

Uppehållstillstånd – Ett uppehållstillstånd betyder att man får lov att stanna i Sverige. Det kan vara ett permanent tillstånd, alltså att man får lova att stanna hur länge man vill, eller ett tillfälligt tidsbegränsat uppehållstillstånd.

Asylsökande – En person som tagit sig till Sverige för att söka skydd och som ännu inte fått ett svar på sin ansökan om att få uppehållstillstånd.

Flykting – Enligt Migrationsverket är en flykting en person som sökt asyl och får stanna i Sverige på grund av flyktingskäl.

Flyktingskäl – En person klassas som flykting om han eller hon lämnat sitt hemland för att fly förföljelse på grund av till exempel ras, nationalitet, religiös uppfattning, sexuell läggning eller politisk uppfattning. Personen kan inte använda sig av det egna landets skydd.

Alternativt skyddsbehövande – En person som inte klassas som flykting, men som befinner sig utanför sitt medborgarskapsland på grund av att det finns anledning att anta att personen riskerar utsättas för dödsstraff, kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling om hen återvänder till sitt hemland. Eller om personen löper allvarlig risk att skadas med anledning av en yttre eller inre konflikt. Personen måste vara förhindrad att använda sig av hemlandets egna skydd.

Anhöriginvandring – När en person vill flytta till Sverige på grund av att de har en anhörig som beviljats uppehållstillstånd eller är svensk medborgare.

Anknytningsperson – Den person som bor i Sverige och har fått uppehållstillstånd eller är medborgare, vars släktingar vill komma hit.

Källa: Migrationsverket, Amnesty, Wikipedia

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

#flykt

Mer i ämnet