Saab och deras partner satsade miljoner på en maskin som skulle bota hiv med radiovågor. Foto: SVT

Saab satsade på utdömd hivbehandling – kan ha kostat liv

Uppdaterad
Publicerad

Saab och deras partner BAE satsade 70 miljoner i ett företag som försökte bota hiv med radiovågor. SVT:s Dokument Inifrån har träffat Betty, som slutat att ta sina bromsmediciner efter behandlingen.

Företaget Hivex anser sig kunna oskadliggöra hiv-viruset med radiovågor. Allt patienten behöver göra är att sitta i ett rum där speciella apparater sänder ut elektromagnetiska strålar.

Tusentals sydafrikaner har genomgått behandlingen. En av dem är Betty Katambani, och hon är övertygad om att den har fungerat.

Jas-affären i Sydafrika

– Efter fem dagar såg jag så många förändringar. Jag kunde äta själv, tidigare behövde jag bli matad. Jag kunde gå till toaletten med stöd, tidigare fick de ta pottan till mig, berättar hon för SVT:s Dokument Inifrån.

Nu har Betty slutat ta sina bromsmediciner men hon är inte rädd för att det ska göra henne sjukare.

– Jag tar ingenting och jag är inte rädd. Jag går bara på mina kontroller. Jag har fått bättre självförtroende, säger Betty Katambani.

En del av Saabs motköpsprojekt

Men av forskare betraktas behandlingen som kvacksalveri  – vilket den gjorde även för tio år sedan när Saab och BAE valde att investera 70 miljoner kronor i företaget. Projektet var ett av de motköpsprojekt som gjorde Sydafrikas köp av Jas Gripen möjligt.

I början på 2000-talet var fyra miljoner människor i Sydafrika hivsmittade. Och antalet växte lavinartat. Men presidenten, Thabo Mbeki, skyllde aids-epidemin på fattigdom. Medan resten av världen ropade att han skulle rädda sitt folk vägrade han att dela ut de bromsmediciner som man sedan många år visste fungerade. Landets hälsominister ordinerade i stället rödbetor, vitlök och citron mot viruset.

Vid denna tidpunkt kom Saab och BAE:s miljonsatsning som ett stort genombrott för Hivex. Företaget lanserade ett forskningsprojekt för att bevisa att behandlingen fungerade. Kostnaden: 20 miljoner kronor.

Nästan 300 personer deltog under ett års tid i försöket. Men trots att ett tjugotal forskare jobbade med studien, så blev resultatet aldrig offentligt.

”Slutsaten är felaktig”

Anna Mia Ekström, professor på Karolinska Institutet och en av Sveriges mest framstående aidsforskare, har läst rapporten på Dokument Inifråns uppdrag.

– Det är en noggrant skriven rapport som visar att Hivex inte har någon påvisbar effekt på hiv. Varken på mängden virus i blodet eller på immunförsvaret, mätt som t-hjälparceller, säger hon.

Enligt Anna Mia Ekström visar studien i stället att Hivex inte fungerar, men sammanfattningen och slutsatsen pekar åt ett annat håll.

– I slutsatserna lyfter man fram att Hivex kanske fungerar på hiv. Att det kanske har en effekt på celldöd, dödlighet i stort och vita blodkroppar, men de slutsatserna rimmar lite dåligt med resultaten i själva rapporten, säger hon.

Trots att rapporten aldrig publicerades används den av Hivex i aggressiv marknadsföring.

”Hopp kan påverka processer i kroppen”

Enligt Anna Mia Ekström kan det finnas många skäl till att Betty Katambani kände sig bättre efter behandlingen. Det kan handla om att hon blev frisk från till exempel en influensa, eller att hon fick bättre mat att äta. Eller att hon helt enkelt äntligen började få lite hopp.

– Tankens kraft är ju väldigt viktig. Vi vet att om man verkligen tror på något och tror att man ska bli frisk, då kan det påverka processer i kroppen som är väldigt bra för människor. Kropp och själ hör ihop väldigt mycket, så tror man på något så kan det få effekter på hur man mår. Men inte hur länge som helst; man kan liksom inte tro sig frisk från en infektion.

Är det farligt att som i Bettys fall sluta med bromsmediciner?

– Det skulle jag verkligen vilja påstå. Det är ju livräddande mediciner. Det har räddat livet på hundratusentals människor, man tror att flera miljoner att räddats tack vare bromsmedicinerna.

2012 stoppade de sydafrikanska myndigheterna Hivex behandlingar.

Se hela reportaget i Dokument inifrån torsdag kl 20:00 i SVT2 eller direkt på SVT Play

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Jas-affären i Sydafrika

Mer i ämnet