Många kommuner i landet brottas med en vikande ekonomi. SVT Nyheter har därför frågat kommunerna hur det påverkar välfärden. Var tredje kommun i undersökningen lägger mindre pengar inom något välfärdsområde i budgeten för 2020 jämfört med året innan.

I hög grad handlar det om skolan. Nästan var femte kommun anger att budgeten inom förskola och skolbarnomsorg blir lägre 2020. Nästan lika många svarar att budgeten dras ned inom grundskolan, gymnasiet och övrig utbildning.

Varför just skolan?

– Skolorna är en väldigt stor del av kostnaderna i budgeten för kommunerna, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner.

”Kanske måste lägga ner mindre skolor”

SVT Nyheter har också frågat kommunerna hur innehållet i välfärden påverkas. Nästan var femte kommun svarar att de ekonomiska ramarna leder till försämrad kvalitet inom välfärden. Ungefär var tionde kommun i undersökningen befarar att kvaliteten inom just skolan blir sämre på grund av neddragningar.

– Vad som kan hända i vissa mindre kommuner är att man kanske måste lägga ner mindre skolor på landsbygden, eller man kanske måste ställa om inom äldreomsorgen. Det är ju de stora områdena där det finns mycket pengar, säger Annika Wallenskog.

Men är meningen att det ska bli sämre och sämre med välfärden?

– Nej det är så klart inte meningen. Tanken är att man ska kunna göra en bra välfärd, men kanske på ett annat sätt än vad vi gör i dag, säger Annika Wallenskog.

Kompensation för skolor

Dessutom ger väl utbyggda byskolor inte nödvändigtvis kompensation i kostnadsutjämningen för kommunerna.

– Det finns en beräkning, hur många skolor borde man ha utifrån hur gles kommunen är och var eleverna bor. Har man då fler skolor än så, då får man inte kompensationen för dem, säger Annika Wallenskog.

– Man kan inte kompensera kommunerna utifrån hur de väljer att använda pengarna, utan bara att de ska ha samma förutsättningar som alla andra.