Hälften av dem som lever på socialbidrag gör det för att de är arbetslösa, utgifterna för socialbidrag har ökat med 30 procent sen 2007. För kommunerna gäller det att satsa på åtgärder för att få ut den gruppen i arbete. Men enligt en ny rapport från Svenskt Näringsliv, där man tittat på kommunernas utgifter för arbetsmarknadsåtgärder, så landar inte pengarna när de behövs som mest utan vid helt andra tillfällen:
– Det har blivit tydligt att det finns en stor ökning av kommunala arbetsmarknadspolitiska åtgärder under valår snarare än när det är ett dåligt ekonomiskt läge. De ökade mer under valåret 2006 och 2010, men däremellan, när det var en finanskris, minskade kostnaden för arbetsmarknadspolitiken på kommunnivå, säger Li Jansson, nationalekonom på Svenskt Näringsliv.
SKL: En förenklad bild
På Sveriges Kommuner och Landsting håller man till viss del med, men tycker att Svenskt Näringsliv ger en alltför förenklad bild av de kommunala insatserna.
– Det finns fler faktorer. De kommunala åtgärder som är kopplade till valår är när regeringen beslutat att införa åtgärder tillsammans med kommunerna, säger Tor Hatlevoll på Sveriges Kommuner och Landsting.
Det är framförallt de statliga bidragen som ger toppar i kurvan. Till exempel kom plusjobben lagom till valet 2006 och lyftåtgärderna till valet 2010. Och som av en slump så blev det också extrapengar till sommarjobb och både 2006 och 2010.
Men anledningen är mindre viktig tycker Li Janson, det är resultatet som räknas:
– Det finns en tendens till att man kanske vill snygga till siffrorna och placera människor i åtgärder snarare än att faktiskt lösa arbetslöshetsproblematiken.