Enligt Riksrevisionen är det en för stor skillnad mellan nationalräkenskapernas preliminära och definitiva utfall som ligger till grund för den största bristen. Finanspolitiken baseras på det preliminära utfallet och brister i statistiken kan leda till felaktiga beslutsfattanden för regering och riksdag. I de preliminära beräkningarna från SCB har även BNP-utfall underskattats systematiskt, menar Riksrevisionen.
Det har tidigare redovisats missvisande statistik gällande antalet arbetslösa till följd av brister i materialet från en underleverantör. Riksrevisionen konstaterar att SCB behöver se noggrannare över statistiken som inhämtats av andra aktörer.
– Vi tycker att SCB ska ta ett större ansvar för att utvärdera den statistiken. Man borde följa upp det bättre och se om det går att göra mer träffsäkert, Tomas Forsfält, Projektledare för Riksrevisionens granskning.
”Det här blir en input i förbättringsarbetet”
Revisionen pekar på ett konjunkturmönster som skiljer de första beräkningarna av statens skatteinkomster åt, jämfört med de faktiska skatteinkomsterna vilka kunnat konstateras senare. Enligt mönstret har det inkommit mer inkomster via skattemedel i konjunkturuppgångar än vad SCB i sina tidigare resultat räknat med.
Helena Kaplan, enhetschef på SCB, beskriver Riksrevisionens granskning som väl genomarbetad. Trots kritiken konstaterar hon att även om det finns brister som bör åtgärdas är nationalräkenskaperna tillräckligt goda för att användas som underlag för finanspolitiska beslut. Hon ser rapporten som ett bevis på vad som behövs förbättras.
– Vi jobbar ju på SCB med ständiga kvalitetsförbättringar, så det här blir en input i det arbetet, säger Kaplan.