Vid årsskiftet genomför regeringen en ny sänkning av inkomstskatten, det så kallade femte jobbskatteavdraget. Det ger omkring 270 kronor i månaden mer för en vanlig löntagare och kostar statskassan 12 miljarder kronor.
Stödet för det nya avdraget är dock svagt. Enligt en ny opinionsundersökning, som Sifo gjort på uppdrag av SVT:s Agenda, tycker 58 procent av de tillfrågade att det är mycket dåligt eller ganska dåligt att införa ett femte jobbskatteavdrag.
En tredjedel av de tillfrågade, 34 procent, tycker att ett det är ganska bra eller mycket bra.
Störst motstånd mot avdraget finns i åldersgruppen 50-64. Där anser 70 procent att ett femte jobbskatteavdrag är mycket dåligt eller ganska dåligt.
Stöd bland moderater
Bland kvinnor är stödet något mindre än bland män även om en klar majoritet av männen också är emot avdraget. Av de tillfrågade männen är 58 procent emot, bland kvinnorna tycker 60 procent att förslaget är mycket dåligt eller ganska dåligt.
Bland riksdagspartiernas sympatisörer är stödet för avdraget störst bland moderater, nämligen 62 procent. I andra änden av skalan finns Vänsterpartiets väljare. Bland dem är 8 procent positiva till det femte jobbskatteavdraget.
Bland socialdemokrater är stödet för avdraget 17 procent. Noterbart är att inte heller bland Folkpartiets och Centerpartiets väljare stöder de flesta avdraget. Av folkpartisterna stöder 47 procent skattesänkningen, av centerpartisterna 44 procent.
Medelklassen
Inför valet och valrörelsen är det intressant att se hur stort stödet för den nya skattesänkningen är i grupper vars röster anses nödvändiga för att vinna valet. Det gäller framför allt medelklassen i storstäderna.
Bland storstadsväljarna tycker så många som 61 procent att femte jobbskatteavdraget är dåligt. Det är till och med en högre siffra än bland väljare utanför storstäderna.
I gruppen tjänstemän tycker 62 procent att avdraget är ganska dåligt eller mycket dåligt. Det är högre än bland arbetare, där 56 procent tycker det är dåligt.
Bland personer med högskoleutbildning anser 59 procent att avdraget är dåligt, lika stor andel som bland personer med bara grundskola.
”En valrörelse i Löfvens smak”
Om skattesänkningar inte längre är särskilt populära och sätts i motsättning till välfärd – då anses det gynna vänstersidan i svensk politik.
– En sådan valrörelse skulle Stefan Löfven älska. Det är klart att det går att sätta skattesänkningar mot välfärd, säger Karin Pettersson, politisk chefredaktör Aftonbladet.
På den andra sidan blockgränsen ser man annorlunda på saken. Mer pengar i plånboken ska öka drivkraften för svenskarna att jobba är det tänkt.
Chefsekonomen Martin Ådahl (C) tycker att motståndarna till skattesänkningen gör det enkelt för sig.
– Det är nästan så det blir vulgärt. De vet ju innerst inne att vi var där en gång i tiden. Vi hade världens högsta skattetryck och det funkade inte, säger han.
En kraftmätning om verklighetsbilden
För statsvetare och experter på politska opinioner är det här mycket intressant.
– Det är en kraftmätning om olika sätt att beskriva verkligheten. Det är det som är så spännande, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap.
– Det är de stora förväntningarnas missnöje. Många har erfarenhet av att välfärdsstaten – vård, skola och omsorg – inte levererar. Det nya är att man knyter det så tydligt till skattenivåerna, säger han.
Enligt Henrik Ekengren Oscarsson har medelklassen i Sverige haft en ”extra allt-attityd”, både skattesänkningar och bättre välfärd, men nu ser han en tendens till att man blivit beredd att prioritera.
Läs en längre intervju med Henrik Ekengren Oscarsson här!
Se Niklas Forsbergs och Oscar Fries reportage om att medelklassen blivit mätt på skattesänkningar!