– Det är upprörande. Sjukpenningen är ett system som ska hjälpa människor som blir sjuka. Det ska inte vara ett system som gör att man blir mer sjuk, säger statsvetaren Niklas Altermark.

Sedan 2013 har andelen som har fått sin sjukpenning indragen mer än tredubblats: från 1,6 till 5,5 procent.

Förra året handlade det om drygt 28 600 personer, enligt Försäkringskassans preliminära beräkningar.

Djupintervjuar 60 kroniskt sjuka

Frågan är vad som händer med de som blir av med sin sjukpenning?  

Statsvetaren och forskaren Niklas Altermark vid Lunds universitet försöker ta reda på det i ett pågående forskningsprojekt.  

Han kommer att djupintervjua 60 kroniskt sjuka som har fått sjukpenningen indragen.  

Hittills har han genomfört och analyserat 30 intervjuer med ME-sjuka. Ingen av dem har klarat av att återgå till arbetet på heltid efter att Försäkringskassan slog fast att de var friska nog att jobba.

Vittnar om psykisk press

Majoriteten av de intervjuade berättar att de känner en stor hopplöshet och oro inför framtiden. Nästan alla vittnar om en stor psykisk press och om kraftigt förvärrade symptom efter Försäkringskassans avslag. Omfattningen förvånade Niklas Altermark. 

– Jag hade inte väntat mig att hopplösheten skulle vara så stor och att det skulle vara så vanligt att människors sjukdom förvärras av den här kampen som man upplever att man har med Försäkringskassan. Stressen att få avslag och den energi som krävs för att överklaga gör att man blir ännu mer sjuk och därmed hamnar längre bort från arbetsmarknaden, säger han. 

Ekonomiska svårigheter 

Flera intervjuade berättar att deras ekonomi slagits i spillror och att de har blivit beroende av sina anhöriga för att klara sig ekonomiskt. Andra överväger att separera från sina partners för att kunna få försörjningsstöd, det som tidigare kallades för socialbidrag.  

– Det finns människor i mitt material som överväger eller som har skiljt sig för att skydda familjens ekonomi. För att få försörjningsstöd får man inte ha några tillgångar. Det handlar om att sälja bilen och göra sig av med hus och så vidare. Så det är inte helt ovanligt att familjer spricker just för att skydda barnens och partnerns ekonomiska situation. 

Hälften har självmordstankar 

Ungefär hälften av de intervjuade har övervägt eller försökt att ta sina liv efter avslaget. 

– Det är ju så klart både chockerande och väldigt allvarligt. 

Men hur vet du att det inte är själva sjukdomen som gör att de här personerna överväger självmord? 

– Därför att det inte är några beskrivningar av att det är sjukdomen som är så hemsk att man inte vill leva. Frågan om självmord kommer snarare upp när man berättar om den här rävsaxen att vara klämd mellan myndighetens krav på att man ska återgå till arbetet och sjukdomens realitet som gör att man inte kan arbeta. Det är då tankarna på att avsluta det egna livet kommer upp. 

Få orkar överklaga 

De flesta intervjuade har valt att inte överklaga Försäkringskassans avslag. De anser att processen är för energikrävande och att de är för sjuka för att orka försöka. 

– Många har också en bild av att det inte spelar någon roll vad man gör, att man ändå inte kommer att få rätt mot Försäkringskassan.

Han berättar att intervjupersonerna har specialistläkarintyg som styrker diagnosen och den nedsatta arbetsförmågan. Försäkringskassan har dock ofta nekat dem sjukpenning med argumentet att det saknas bevis som stärker den försäkrades beskrivning.  

Men ME, det som tidigare kallades för kroniskt trötthetssyndrom, är en diagnos som i princip inte kan verifieras utifrån objektiva undersökningar. Det vore därför orimligt att ställa krav på objektiva undersökningsfynd för att beviljas sjukpenning, enligt kammarrätten.

Försäkringskassan skriver i en skriftlig kommentar till SVT Nyheter att de vet att ME är en svårbedömd diagnos – vilket de själva lyft för Socialstyrelsen. Myndigheten har dock inte fördjupat sig i den aktuella forskningen.

”Vi ligger rätt i våra bedömningar”

”Man ska kunna lita på att Försäkringskassan sköter ens ärende och myndighetsuppdrag på ett professionellt och effektivt sätt”, skriver Försäkringskassan, och tillägger att 97 procent av de som ansöker om sjukpenning får den beviljad, och vid uppföljande bedömningar får 94,5 procent behålla den. 

”Sjunkande regionala skillnader och en låg ändringsfrekvens av överklagade beslut i domstol indikerar att vi ligger rätt i våra bedömningar.”

Myndigheten hänvisar även till arbetsgivare och hälso- och sjukvården som viktiga aktörer när en sjukskriven ska ta sig tillbaka till arbetet.