1. Regeringsducken
När statsministern frågades ut av programledarna Camilla Kvartoft och Anders Holmberg på tisdagskvällen vägrade han konsekvent att gå närmare in på vilka partier han kan tänka sig att regera med efter valet.
– Vi ska avvakta ett valresultat. Jag tänker inte tillbringa resten av valrörelsen med vem tar vem, utan väljarna måste få säga sitt, sade han.
Han avslöjade dock att han ser framför sig ett fortsatt rödgrönt styre med Miljöpartiet – och utöver det samarbeten med andra partier. Däremot sade han blankt nej till samarbete med Sverigedemokraterna.
– Jag kommer inte att göra mig beroende av Sverigedemokraterna och jag förväntar mig samma besked av borgerligheten.
På frågan om hur han ska komma runt det faktum att Socialdemokraterna har en stor majoritet av riksdagen emot sig, svarade han att Sverigedemokraterna bara har 13 procent av mandaten i riksdagen.
– Det vore konstigt om 87 procent inte kan hitta ett sätt att styra landet.
2. Skattenejet
Siffror från Ekonomistyrningsverket visar att både den förra Alliansregeringen och Göran Perssons tidigare S-regering sänkte skatterna rejält, med 90 respektive 140 miljarder, ändå ökade skatteintäkterna till kommunsektorn – med ökad välfärd som följd.
Trots faktamothugg från programledarna stod Stefan Löfven på sig och hävdade att det är omöjligt att sänka skatterna och samtidigt upprätthålla välfärden.
– Man kan inte både äta kakan och ha den, sade han och fortsatte:
– Jag hävdar att det inte går. Det här valet handlar om: tror vi att det går att ta bort 100 miljarder i skatteintäkter för staten och säga att välfärden kommer att bli bättre. Jag tror inte på det. Det är det som väljarna nu måste välja.
3. Familjeåterföreningarna
Regeringen har skärpt migrationspolitiken efter flyktingkrisen 2015. Löfven fick frågan om varför mammor och pappor som flyr från kriget i Syrien inte ska få ta sina barn till Sverige.
– Nu har vi lagt en migrationspolitik som ligger på EU-nivå och där ska den vara. Vi såg hösten 2015 att det inte är hållbart om ett, två, tre eller fyra länder ska ta det här ansvaret. Man står upp för asylrätten, men likaväl som alla kommuner i Sverige ska göra sin del så menar jag att alla länder i EU ska göra det.
På frågan om vad som skulle hända om Sverige skulle tillåta föräldrar att ta hit sina barn, svarade han:
– Det är klart att det är fler som söker sig till Sverige då.
Han fick också frågan om det är viktigare att hålla nere antalet som kommer till Sverige än att människor får vara med sina barn.
– Det är viktigt att vi ser till att vi har en långsiktigt hållbar migrationspolitik som fungerar så att man får söka asyl om man kommer hit, att den ligger i linje med andra EU-länder.
