Folkhälsoinstitutet fick i uppdrag av regeringen att redovisa den långsiktiga utvecklingen av folkhälsan och de faktorer som bestämmer den när det gäller barn och unga.

I rapporten som lämnas över i dag konstaterar myndigheten att förutsättningarna för hälsa bland barn och unga har förbättrats på många områden, men att skillnaderna mellan olika grupper ökar.

Ekonomi viktig faktor

Detta syns bland annat i skolan. Ett exempel är barn till föräldrar som inte gått gymnasiet där andelen som saknar behörighet till gymnasiet har ökat från 30 procent 2006 till 40 procent 2011.

– Det vet vi att forskningen visar om livsvillkoren att utbildningen är en av de viktigaste faktorerna när det gäller god hälsa. De ekonomiska villkoren är också viktiga, säger Sarah Wamala, generaldirektör Folkhälsoinstitutet

Skillnaderna syns också när det gäller familjers inkomster. Andelen ensamstående med barn och föräldrar med utländsk bakgrund som har låg ekonomisk standard har fördubblats under 2000-talet.

Till exempel räknas idag nästan 40 procent av de ensamstående föräldrarna med två eller flera barn till den gruppen. Med låg ekonomisk standard räknas de personer som tjänar under 60 procent av medianinkomsten i landet.

”Motsägelsefull bild”

Samtidigt är det färre som uppger att de har svårt att klara av löpande utgifter för mat, hyra och kläder, så bilden är motsägelsefull menar Folkhälsoinstitutet.

– Det finns satsningar som gjorts för att stärka familjer med barn, men vi ser att det inte hänger så bra ihop. Vi ser att det finns mycket mer att göra, säger Sarah Wamala, generaldirektör Folkhälsoinstitutet.

Folkhälsoinstitutet vill bland annat se mer forskning och utveckling och utvärdering av åtgärder som påverkar de sociala bestämningsfaktorerna för hälsan och hälsoskillnader.

Även Socialstyrelsen hade i uppdrag att undersöka hälsan bland barn och unga, men deras rapport har blivit försenad och kommer senare i vår.