Genrebild. En person ska ringa ett samtal. Foto: TT

SKL vill ha hjälptelefon för hotade politiker

Uppdaterad
Publicerad

Sveriges kommuner och landsting vill inrätta en hjälplinje för förtroendevalda som utsätts för hot, trakasserier och våld. Nästa år är det val och då befarar man att påhoppen på politiker kommer att öka. Valåret 2014 utsattes tre av tio förtroendevalda för hot, trakasserier eller våld.

Nästa år är det val och på Sveriges kommuner och landsting oroas man av vad som kommer att möta landets politiker på olika nivåer.

– Tyvärr ser vi ju att när bevakningen av förtroendevalda ökar, så tenderar de som vill hata och hota också att bli mer aktiva. Så vi ser med lite oro på framtiden, därför kommer vi från Sveriges kommuner och landsting att prioritera de här frågorna nästa år, säger Emil Broberg (V), 3:e vice ordförande för SKL.

Under valåret 2014 utsattes nästan tre av tio folkvalda politiker för hot, våld eller trakasserier, enligt Brottsförebyggande rådet. Värst var situationen för unga politiker, där varannan förtroendevald som var 29 år eller yngre uppgav att man drabbats.

Samtal med regeringen

På Sveriges kommuner och landsting befarar man att situationen kommer bli än värre nästa år. Nu vill SKL inrätta en hjälplinje för folkvalda som utsätts för hot, trakasserier och våld.

– Vi ser att våra medlemmar, som är kommuner, landsting och regioner, har väldigt olika förutsättningar att arbeta med det här. Därför har vi en diskussion om att öppna upp en möjlighet för förtroendevalda som blir utsatta att kunna vända sig direkt till oss på SKL och få stöd och hjälp, via vad man skulle kunna kalla en slags hjälplinje, säger Emil Broberg.

Om man är politiker och mottar något obehagligt och inte vet hur man ska hantera det, då ringer man?

– Ja det är tanken att man ska kunna göra det.

När tror du att det kan vara på plats då?

– I god tid innan valet men vi har inte satt något datum för det.

Samtal pågår med regeringen om hur stödinsatserna skulle kunna finansieras.

SKL har länge krävt lagändring

Nu släpper Brottsförebyggande rådet en ny rapport om hotbilden mot landets politiker. Enligt den förra rapporten, från 2015, var det vanligaste hot och trakasserier, medan fysiska angrepp var mindre förekommande. Påhoppen skedde ofta via sociala medier, men också via direktkontakt, telefon eller e-post. Förövaren upplevdes enligt Brå oftast som ”rättshaverist eller en förargad medborgare”.

I en annan undersökning i Dagens Samhälle tidigare i år svarade mer än varannan, 56 procent, av kommunstyrelseordföranden att de utsatts för hot.

Sveriges kommuner och landsting har i tio år krävt en lagändring, där angrepp på politiker ska räknas som grövre brott.

– Vi vill se att om man hotar förtroendevalda ska det likställas med att hota tjänstemän. I dag är det ett grövre brott att hota en tjänsteman i sitt tjänsteutförande än att hota en förtroendevald politiker, vi tycker att man ska likställa det, säger Emil Broberg.

Justitiedepartementet ser över en skärpt lagstiftning, men än så länge säger man bara att en departementspromemoria ska tas fram före valet 2018. Därmed lär en lagändring dröja tills nästa mandatperiod.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.