– Den största skillnaden mellan hur det var då och hur det är nu är att lärarna anmäler. Innan förstod man inte konsekvenserna men nu börjar man göra det, säger eleven Riyan.  

När niondeklassaren Riyan gick i sjuan var stämningen på Årbyskolan i Eskilstuna väldigt annorlunda från hur det är i dag. En av de första åtgärderna som gjordes för att få bukt med stöket var att ta in väktare som stod utanför skolans ingångar för att inte utomstående personer skulle komma in och störa det påbörjade trygghetsarbetet med eleverna. Skolan började jobba ihop med socialtjänsten och polisen och det skapades även en operativ grupp som skulle finnas där för eleverna och skapa trygghet, och också för att lärarna skulle kunna fokusera på elevernas undervisning.  

Om man lyssnar på eleverna på skolan så verkar det ha varit effektivt. 

– Förut fanns det ingen relation mellan elever och lärare. I dag finns det det, och det fungerar, säger eleven Chadoman.  

SVT:s granskning av hot och våld i skolan visar att anmälningarna till Arbetsmiljöverket fortsätter att öka. Men vad är det som kan påverka att vissa barn och ungdomar utvecklar ett aggressivt beteende?  

Maria Helander som är psykolog på BUP och som även forskar på aggressivt beteende hos barn säger att det finns olika riskfaktorer. 

– På individnivå kan det dels handla om att man kan ha väldigt starka affekter, svårt med impulser eller att man bär på något trauma som skulle kunna vara en riskfaktor just för att utveckla ett våldsamt beteende, men aldrig ensamt. Det behövs att det finns flera riskfaktorer i familjen eller skolan tillexempel för att det verkligen ska bli så att man hamnar i en våldsutveckling, säger hon.