När man jämför den genomsnittliga temperaturökningen i världen mellan förindustriell tid (1861-1890) och modern tid (1991-2018) visar SMHI:s mätningar att jordens genomsnittliga temperaturökning är 0,73 grader. För Sveriges del har årsmedeltemperaturen däremot ökat med 1,7 grader. De senaste 30 åren är det bara 1996 och 2010 som har varit kallare än referensperioden 1961-1990.

– Resultatet är inte särskilt förvånande. Vi har en variation i vårt klimat, med stora skillnader från ett år till ett annat. Men den långsiktiga trenden som visar på en kraftig uppvärmning är ändå tydlig, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI.

Han säger att SMHI:s sammanställning är i linje med det som Världsmeteorologorganisationen WMO visar i sin nya rapport.

Uppvärmningstakten snabbare i Sverige

Varför just Sveriges temperatur har ökat mer än jordens beror på flera saker. Ett skäl är att temperaturen över kontinenter stiger mer än över haven.

– Sen ligger Sverige nära Arktis och den snö och is som vi vanligtvis har under vintrar gör att inkommande solstrålning reflekterar tillbaka mot rymden. Snötäcket isolerar marken och hindrar luften ovanför från att värmas upp.  När vi får mindre snö och is värms därför marken och luften upp mer och uppvärmningstakten blir snabbare än på andra ställen, säger Erik Kjellström.

Han tycker att resultatet från SMHI:s sammanställning bör få människor att fundera på konsekvenserna av den globala uppvärmningen.

– Man kanske tycker att det inte låter som så mycket med en halv grad hit eller dit, men uppvärmningen är förknippad med stora förändringar i vårt klimat med många oftast negativa konsekvenser för samhälle och naturmiljö.