Smugglade vapen ger lägre straff: ”Lagstiftningen är inte riktigt synkad”

Uppdaterad
Publicerad

En närmast enig politikerkår vill stoppa vapensmugglingen till Sverige. Men grips man i tullen med skjutvapen är minimistraffet betydligt lägre än om man grips på gatan, och det gör att Tullverket har sämre möjligheter att utreda brotten.

– Lagstiftningen är inte riktigt synkad när det gäller smugglingen. I dag är det inte ett grovt vapenbrott att komma med en pistol i tullfiltret. Om polisen däremot tar personen utanför vårt filter så är det ett grovt vapenbrott, och där är det en rätt stor skillnad som jag gärna hade sett att man kunde snäva åt, säger Martin Petersson som är chef för gränsskyddet vid Tullverket region Syd.

Om tullens personal påträffar illegala vapen så har man alltså sämre möjligheter att utreda brottet än om man grips av polisen inne i landet med samma vapen.

Grovt vapenbrott leder till häktning

Grips man på allmän plats med skarpladdat skjutvapen ses det som grovt vapenbrott. I januari förra året skärptes minimistraffet till två år, vilket innebär att straffvärdet i sig räcker som skäl för häktning. Det ger också polisen tillgång till verktyg som hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation. Enligt regeringen innebär straffskärpningen att personer som grips med skarpladdade vapen i princip alltid ska häktas direkt i väntan på rättegång.

Men grips man i tullen med ett skarpladdat vapen gäller smugglingslagen – och den skärptes inte på samma sätt. Minimistraffet för grov smuggling är 6 månader. Därför får Tullverket inte använda samma metoder när man utreder brottet, och det är inte säkert att den gripne häktas.

”Risk att de bara blir anhållna”

Martin Petersson hade velat se samma minimistraff för vapensmuggling som för vapenbrott.

Vad hade det gjort för skillnad?

– För det första hade det varit skäl att bli anhållen och häktad så man får sitta frihetsberövad, och då plockar vi ju bort den personen från gatan. Gemene man åker ju oftast inte omkring med en skarpladdad pistol i byxlinningen utan man har någon kriminell anknytning. Kan vi få bort en sådan person från gatan så är det positivt, säger han.

– Det finns en risk att de bara blir anhållna och utsläppta efter 72 timmar eller tidigare. Sedan har vi de hemliga tvångsmedlen, telefonavlyssning och liknande. Vi kan inte koppla in det om det inte är minimum två år i straffskalan.

Ny smugglingslag på remiss

En skärpning av lagen är dock sannolikt på gång. Ett lagförslag är nu ute på remiss, i det föreslås att vapensmuggling ska bli ett nytt brott och att grov vapensmuggling ska få ett minimistraff på två år. Remissvaren ska ha kommit in till Justitiedepartementet senast den 31 oktober.

– Nu finns ett förslag om att man ska ändra påföljden för smugglingen vilket innebär att det kommer vara minst två år i straffskalan. Då kommer vi också kunna använda så kallade hemliga tvångsmedel, så det kommer att vara en stor fördel, säger Lars Kristoffersson, chef på enheten för brottsbekämpning på Tullverket.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.