Foto: Emil Larsson/SVT

Snart kan Preems nya bygge få grönt ljus – och bli Sveriges största utsläppare

Uppdaterad
Publicerad

Fördubblade utsläpp, sex gånger större än vad inrikesflyget släpper ut på ett år. Det kan bli verklighet om Preem får tillåtelse att bygga ut sitt raffinaderi i Lysekil. Men för att stoppa utbyggnaden krävs att Sveriges miljölagstiftning görs om, enligt Klimatpolitiska rådet.

Preems planer på att bygga ut raffinaderiet på Västkusten har upprört klimatengagerade i hela landet. På fredag kan drivmedelsjätten få klartecken att gå vidare med sina planer – vilket kan leda till en fördubbling av raffinaderiets utsläpp av både svavel- och koldioxid.

I november i fjol fick Preem grönt ljus av Mark- och miljödomstolen. Över hundra personer, främst boende i närområdet, har tillsammans med flera miljöorganisationer, däribland Naturskyddsföreningen, överklagat domen.

Utbyggnad av Preem

”Fundamentalt fel”

Om Mark- och miljööverdomstolen beslutar att inte ta upp fallet ligger den tidigare fast och bygget får genomföras.

– Något är fundamentalt fel när vi har en klimatlag som säger att våra utsläpp ska vara nere på noll år 2045, och så tillåts en verksamhet som kan bli Sveriges största utsläppskälla, säger Johanna Sandahl, ordförande för Naturskyddsföreningen.

Preem vill utöka sin produktion och i den nya anläggningen göra bensin och diesel med lägre svavelhalt, en investering på runt 15 miljarder kronor.

Enligt företaget beräknas den planerade utbyggnaden öka utsläppen från 1,7 miljoner ton till 3,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Det motsvarar 17 procent av dagens totala utsläpp från all industri i Sverige – eller mer än sex gånger inrikesflygets årliga utsläpp. Det skulle i så fall göra raffinaderiet i Lysekil till den anläggning i landet som släpper ut mest klimatpåverkande gaser.

Klimatpolitiska rådet kritiskt

När Mark- och miljödomstolens prövade Preems tillstånd i fjol ingick inte de ökade utsläppen av koldioxid i domslutet. Raffinaderiet ingår nämligen i EU:s handel med utsläppsrätter vilket gör att Sverige inte kan hindra de ökade koldioxidutsläppen, enligt hur vår miljöbalk i dagsläget är utformad.

Det menar Klimatpolitiska rådet, vars uppdrag är att utvärdera hur väl regeringens politik leder till att klimatmålen nås.

– Antingen måste systemet skärpas, eller så får vi ta till åtgärder i Sverige, säger Tomas Kåberger, professor i förnybar energi vid Chalmers och ledamot i Klimatpolitiska rådet.

Rådet föreslår därför att miljölagstiftningen görs om. I sin årsrapport från 2019 rekommenderar de att Sverige ”inför lagstiftning som ger regeringen rätt att pröva etablering av verksamheter som motverkar möjligheterna att uppnå de nationella klimatmålen”.

Kåberger pekar på att andra länder redan har infört sådana regler.

– Tyskland har en plan för att stänga ner sina kolkraftverk och i Storbritannien finns ett minimipris på koldioxidutsläpp, vilket visar att andra länder inför kompletterande åtgärder för att nå sina klimatmål, säger han.

Ser framtida utsläppsminskningar

Preem är väl medvetna om kritiken och säger att de gör vad de kan för att minska sina utsläpp. Många närboende i Lysekil är oroliga utöver den fördubbling av svaveldioxidutsläppen som nybygget kan innebära.

Men enligt företaget finns ingen grund för den oron.

– De undersökningar vi har gjort visar att det inte kommer ha någon påverkan på människors hälsa, säger Malin Hallin, chef för hållbar utveckling på Preem.

Företaget framhåller sina effektiva produktionsmetoder och att de gör allt de kan för att minska sin klimatpåverkan, bland annat genom ökad produktion av förnybara drivmedel, som beräknas minska utsläppen av klimatpåverkande gaser kraftigt under de kommande åren.

Den bensin och diesel som ska tillverkas i raffinaderiet kommer att produceras på ett sådant sätt att den släpper ut betydligt mindre koldioxid och svavel när det sedan används, runt 800 000 ton koldioxid globalt per år, enligt företagets egna beräkningar. Även utsläppen av svavel ska minska med 150 000 ton globalt.

– Vi vet att när vi tillverkar bensin och diesel så släpper vi ut mindre än vad andra jämförbara raffinaderier gör. Om vi tillverkar en liter diesel släpper vi ut 17 procent mindre koldioxid enligt jämförande studier, säger Malin Hallin.

Vad betyder koldioxidekvivalenter?

Koldioxidekvivalenter är det mått som används för att räkna om olika utsläpp (koldioxid, metan och dikväveoxid) så att man kan jämföra dem med varandra. De bidrar olika mycket till den globala uppvärmningen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Utbyggnad av Preem

Mer i ämnet