Utredningen, som i dag överlämnades till demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP), visar att få anmälda brott i dag leder till åtal eller dom.

En kartläggning av alla kända domar visar också att i de flesta fall behandlas hot mot politiker som vilket brott som helst.

– Vi åklagare borde vara bättre på att ta upp det politiska motivet, men vi har nog inte varit medvetna om behovet, säger chefsåklagare Torsten Angervåg.

Går att göra mer

Det finns dock exempel där domstolar särskilt beaktat brottets systemhotande karaktär och på grund av det utdömt hårdare straff, även fängelse.

Det ser Torsten Angervåg som ett bevis på att det går att göra mer med rådande lagstiftning. Han föreslår bland annat att fall där förtroendevalda utsätts för brott hanteras av specialåklagare.

Andra förslag är att polisen utarbetar en särskild checklista liknande den som används vid hat- och sexualbrott samt att en ny brottsrubricering införs för den här typen av brott.

– Polisen måste redan från anmälan poängtera att det finns politiska motiv, säger Torsten Angervåg.

Hårdare straff

Birgitta Ohlsson köper förslagen, men hon tycker att utredningen även visar på behov av en lagändring.

– Det behövs en straffskärpning, säger hon.

Hon menar att hot och våld mot politiker måste tas på större allvar.

– Det här kan påverka rekryteringen av politiker samt att politiker lämnar sina uppdrag, säger hon.

Politikern Fredrick Federley (C), som själv blivit utsatt för våld och hot, håller med.

– Jag är för hårdare straff. Jag tycker det är viktigt att värna om de få som vill ställa upp som förtroendevald i ett allt hårdare politiskt klimat, säger han.