”Om vi hade tillräckligt mycket personal, och kunde öppna upp våra fysiska platser som vi har, så skulle vi kunna minska att skicka runt våra barn på sjukhusen. Vi kunde minska det väldigt mycket”, säger Åsa Östberg, specialistsjuksköterska på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Foto: Per Leandersson/SVT

Specialistsjuksköterskan: Undrar om jag kommer att orka

Uppdaterad 29 september 2022

Publicerad 29 september 2022

Specialistsjuksköterskan Åsa Östberg har arbetat med sjuka, nyfödda barn i över 30 år. Hon älskar sitt jobb och har alltid tänkt att det är vad hon ska göra tills hon går i pension. Men på senare tid har det pressade läget inom vården fått henne att börja tvivla.

– Det gör mig väldigt ledsen, säger hon.

Någonting har hänt inom sjukvården. Personer som brinner för sina jobb orkar eller vill inte längre. Och de som blir kvar får ta ett ännu tyngre ansvar.

Bristen på sjuksköterskor är ett globalt problem, och Sverige är inte ett undantag. Ökad arbetsbelastning, svårighet att förena arbete och fritid och bristfällig introduktion till nya arbetsplatser pekas ut som några av problemen, både av de som arbetar på golvet och i en studie av forskare vid Lund och Malmös universitet.

SVT Nyheter granskar

”Vårdkvaliteten blir sämre”

Åsa Östberg är specialistsjuksköterska på Karolinska universitetssjukhusets neonatalavdelning i Solna, och en del av det transportteam som hämtar sjuka och för tidigt födda barn från sjukhus i hela landet.

– I och med att det är sjuksköterskebrist så vet jag faktiskt inte, om jag i längden kommer att stå ut med att vårdkvaliteten blir sämre, säger hon.

För även vården av samhällets allra minsta präglas i dag av det ansträngda läget. SVT kunde under onsdagen berätta att hundratals barn transporterades mellan sjukhus förra året, enbart på grund av brist på vårdsplatser. En brist som i grunden handlar om att man saknar personal. Transporterna har dessutom ökat under de senaste åren.

Lars Navér visar upp fyra intensivvårdsplatser på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Platser som hade kunnat användas för att vårda små, nyfödda patienter – om det bara hade funnits tillräckligt med personal. Foto: Per Leandersson/SVT

SVT har skickat ut en enkät samt begärt ut avvikelserapporter som skrivits av personal på neonatalavdelningarna på landets åtta universitetssjukhus, där den mest avancerade vården av för tidigt födda och sjuka barn bedrivs.

Vittnesmålen stärker bilden av en påtaglig stress och resursbrist. Tydligast är det i storstäderna, som också flyttar flest bebisar på grund av platsbrist.

Utdrag ur två avvikelserapporter som skrevs under sommaren av personal inom neonatalvården, på Karolinska universitetssjukhuset i Danderyd respektive Sahlgrenska universitetssjukhuset. Läs fler larm om risker och hög arbetsbelastning i faktarutan. Foto: Skärmdumpar avvikelserapporter

Det är i dag brist på specialistsjuksköterskor i hela landet. Merparten av de 21 regionerna uppger också att de har för få sjuksköterskor. Åsa Östberg tror att en viktig del i att vända den negativa utvecklingen är att locka tillbaka erfarna sjuksköterskor som har lämnat vården. Hon menar att höge lön, större flexibilitet med arbetstider och arbetstidsförkortning med bibehållen lön kan vara några sätt.

Hör Åsa Östberg berätta mer om hennes arbete och vad det betyder, i videon ovan.

Har du ett tips? Tipsa SVT Nyheters granskande reportrar.

LÄS LARMEN FRÅN NEONATALVÅRDEN

Karolinska universitetssjukhuset i Danderyd, den 1 januari:

”Personal känner stort samvetskval och oro över att hinna se och hjälpa alla familjerna som de har ansvar över.”

Sahlgrenska universitetssjukhuset, den 26 januari:

”Under förmiddagen en orimligt hög arbetsbelastning på rum med två vårdkrävande barn varav ett barn i ECMO och det andra barnet som kräver tillsyn hela tiden på grund av oro. Detta i kombination med oroliga föräldrar som kräver mycket av oss. Denna situation skulle lösas på två personal och en person under upplärning. Givetvis gick inte denna ekvation ihop omvårdnaden av barnen och omsorgen av föräldrarna blev lidande eller inte gjord.”

Karolinska universitetssjukhuset i Danderyd, den 17 maj:

”Ansvara som ensam sjuksköterska för 8 patienter under hela mitt pass kl 7-13. Rapporterade därefter vidare alla mina 8 patienter till en helt nyinskolad sjuksköterska vilket kändes helt oacceptabelt. Innan jag gick hem hade omfördelningen på avdelningen resulterat i 2 uteteam och att denna nya sjuksköterska fick 4 barn i stället för 8.”

Akademiska sjukhuset, den 13 juni:

”Intuberat barn som är vaket för stunden mer välmående i sin […] suger på napp och har ett sjunkande syrgasbehov har inte personal hos sig då det endast är två personal på två sjuka barn, då tre IVA salar är öppna och det ej finns tillräckligt med personal att bemanna med. Båda personalen på salen står fast hos andra barnet som är kritiskt sjukt och hör […] hosta upp tuben. En personal är låst hos barnet och kan ej lämna för att hjälpa till.”

Sahlgrenska universitetssjukhuset, den 27 juni:

”Är på övervaket som ensam ansvarig sjuksköterska med fem patienter som tillmatas x 12, har infusioner samt har andningsstöd. Hög arbetsbelastning med mycket stress under hela dagen. Familjer som behöver mycket stöd. På övervaket där fem familjer med barn bor behövs två sjuksköterskor för att bedriva en säker och trygg vård.”

Karolinska universitetssjukhuset i Solna, den 2 juli:

”Överbelagd och underbemannad avdelning redan inför helgen, fortsatt så hela helgen + kommande vecka. Utmattad och underbemannad omvårdnadspersonal, delvis nyinskolade som tvingats ta allt för stort ansvar. Arbetstidslagsmässigt orimligt läkarschema [...] Hela helgen minst 13 patienter på avd (på 11 egentliga vårdplatser), minst lika fullt på övriga neonatalenheter i stan. Ingen konkret plan inför helgen för hur platssituationen skulle hanteras. Inget tranportteam schemalagt [...] Vill här även betona att all personal gjort ett fantastiskt jobb och sträckt sig enormt, i denna helt orimliga situation!”

Ovanstående är utdrag ur några av de avvikelserapporter som upprättats på neonatalvårdsavdelningar på universitetssjukhusen, mellan 1 januari och 1 september 2022.

SVT Nyheter granskar

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.