Novus undersökning om klimatpolitiken, som presenterades i söndags, visar att opinionen är djupt splittrad i synen på vilka åtgärder som uppfattas som mest effektiva för att bromsa uppvärmningen. Det handlar inte bara om exempelvis synen på kärnkraft och vindkraft utan också vilken roll Sverige kan spela i en större klimatomställning. Mycket av detta är dessutom partiskiljande i svensk politik.
Låg tilltro till politikerna
Men Novus undersökning visar också att väljarnas tilltro generellt sett är lägre till politikernas förmåga att lösa klimatfrågan än andra politiska frågor. Det kan, åtminstone delvis, ha en koppling till de många målkonflikter som politiker brottas med när de försöker hantera klimatfrågan, och hur de ofta löser dessa målkonflikter.
Cementas kalkbrytning på Gotland är ett tydligt exempel på en politisk målkonflikt. Mark- och miljööverdomstolens beslut att snabbt stänga ner kalkbrytningen skapade panik i Regeringskansliet. Att ens riskera nedstängda byggen och infrastrukturinvesteringar med medföljande varsel, dessutom inför ett valår, var otänkbart – även för Miljöpartiet. I slutändan tyckte hela riksdagen att det var klok politik att regering och riksdag körde över domstolen, trots att beslutet går att ifrågasätta konstitutionellt.
Jobb och tillväxt övertrumfar klimat
En slutsats av detta är förstås att jobb och tillväxt oftast övertrumfar klimat- och miljöåtgärder, trots alla utfästelser och löften. Man kan ironisera över detta, men i någon mening handlar det om politiska realiteter. I en demokrati måste politiker förhålla sig till väljarna och deras reaktioner.
I Cementas fall ansåg politikerna dessutom att man genom att tillåta fortsatt kalkbrytning också undanröjer risken för att behöva importera exempelvis kinesisk cement, vilket bedöms vara ännu värre för klimatet.
Men det här handlar inte bara om Cementa. Nyligen fick gruvbolaget LKAB avslag på sin ansökan att expandera verksamheten i Kiruna. Också detta med hänvisning till miljöbalken. Vilka konsekvenser detta får för gruvbrytning i Sverige är ännu oklart, men kritiker har länge varnat för att metaller och mineraler, som är viktiga för elektrifiering och omställning, inte kommer att kunna brytas här. Att värna miljön kan alltså negativt påverka möjligheten att hantera den globala klimatkrisen, menar vissa. Ännu en målkonflikt alltså.
Fler målkonflikter i vind- och kärnkraft
Även vindkraftsutbyggnaden bromsas på liknande sätt. Lokalt motstånd uppstår ofta då nya vindkraftverk ska byggas. Å ena sidan anses vindkraften vara en viktig del i den framtida energiförsörjningen och därmed i klimatomställningen. Å andra sidan upplevs ofta vindkraftsbyggen på lokal nivå vara förfulande och störande samtidigt som djurlivet kan påverkas. Både lokalsamhället och berörda kommuner sätter sig ofta tvären. Gärna vindkraftsbyggen, men inte här! Precis som på riksnivå väljer kommunpolitikerna för det mesta att lyssna på sina väljare.
En annan målkonflikt, som också kan bli en viktig fråga i nästa års valrörelse, är kärnkraftens framtid. Den avveckling som nu pågår i Sverige ifrågasätts av den politiska oppositionen, som snarare vill utveckla kärnkraften. Argumentet är att bara kärnkraften kan säkra den elektrifiering som krävs för att klara klimatkrisen. Samtidigt varnar kritikerna för farorna med kärnkraften och hanteringen av avfallet.
Blir viktiga valfrågor
Just nu skiljer bara ett enda mandat i riksdagen mellan de som vill fortsätta avvecklingen av kärnkraften och de som vill utveckla den. Också väljaropinionen är splittrad i frågan. Det bäddar för att kärnkraften blir viktig som valfråga nästa år. Fortsatt stigande energipriser kan göra den ännu hetare och dessutom påverka klimatdebatten i stort.
Missa inget om klimatet! Få SVT:s nyhetsbrev i din inkorg varje vecka.