Foto: TT

Experter: Debattklimatet har hårdnat i svensk politik

Uppdaterad
Publicerad

Debattklimatet inom svensk politik har hårdnat, anser experter som SVT Nyheter har talat med. Retorikern Elaine Eksvärd varnar för en ”trumpifiering” – och anser att utvecklingen är farlig. ”Det blir alltid problematiskt när makthavare tillämpar samma retorik som trollen på Twitter, säger hon.

Den moderate politikern Delmon Haffo kallade på torsdagen socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) för hora i direktsändning på Youtube. Han fick omedelbart sparken.

Retorikexperten Elaine Eksvärd kan inte påminna sig om att en svensk politiker har kallat en annan politiker för hora tidigare. Hon frågar sig om det pågår en slags ”trumpifiering” – där politiker satsar på pajkastning i stället för sakfrågor.

M-politiker kallade Strandhäll hora

– Jag vet inte om folk ”trumpar” loss nu när (den amerikanske presidentvalsvinnaren, reds. anm.) Donald Trump vinner anhängare på det här sättet. Jag har varit rädd för att svenska politiker ska inspireras av hans retorik och se det som ett slags framgångskoncept, säger hon till SVT Nyheter.

Men egentligen tycker hon sig ha sett en stegrande utveckling åt det här hållet de senaste tio åren.

Stor motvilja

För statsvetaren Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, är vattendelaren Sverigedemokraternas intåg i riksdagen 2010. De övriga partierna har haft en ganska stor motvilja mot SD, vilket resulterat i hårda ord där socialdemokrater och vänsterpartister går i bräschen, menar han.

I oktober kallade statsminister Stefan Löfven (S) SD för ett rasistiskt och nazistiskt parti – ett uttalande som han senare modifierade.

– Man kan fråga sig om det är sakliga upplysningar. Om man ser till forskningen är den väldigt försiktig med att använda begreppen fascistisk, rasistisk och nazistisk om Sverigedemokraterna, utan man pekar på att det är ett nationalistiskt parti som syftar till att bevara svenskheten, säger Jonas Hinnfors till SVT Nyheter.

”För in hatet”

Men oviljan mot SD avspeglas även hos andra partier.

I Almedalen 2013 sade dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt (M) att SD ”för in hatet i svensk politik”.

Samtidigt använder Sverigedemokraterna en hård retorik mot de övriga partierna och tar till nästan apokalyptiska tongångar när det talar om islamisering och att etablissemanget förstör Sverige. Partiledningen är också dålig på att markera mot de som gör hårda uttalanden i partiets namn. Ett exempel är ledande sverigedemokraters hån i sociala medier av en 15-årig pojke som var med i tv, och som sades vara mycket äldre, menar Hinnfors.

Klistrar beteckningar

Den hårdare tonen används inte bara mellan SD och deras motståndare. Det har blivit allt vanligare att partier klistrar beteckningar på varandra i stället för att tala om sakfrågor. Bland annat har Centerledaren Annie Lööf pratat om den rödgröna regeringen i termer som för tankarna till kommunismen. Strax efter valet 2014 sade hon att ”den nya regeringen gör en vänstersväng i mörkröd riktning”, enligt SR Ekot.

Enligt Jonas Hinnfors är det ett exempel på när ett parti tar till drastiska etiketter i stället för att grunda sig på sakliga förhållanden.

– Det finns ingen forskning i dag som skulle beteckna Socialdemokraterna som ett renodlat socialistiskt parti. Var man än befann sig på 1970-talet så har man dragit ganska långt till höger och gränsar till att vara ett socialliberalt parti.

Andra exempel på politiskt aktiva personer som driver upp tonläget är Moderaternas riksdagsledamot Hanif Bali och Malmös kommunalråd Nils Karlsson (MP), som förra året twittrade ”Så KD har en ny partiledare? Vet ni vem som mer var partiledare? Hitler”. Efter terrordådet i Bryssel i våras twittrade miljöpartisten ”Det parti som ligger närmst IS ideologiskt är naturligtvis något av de två konservativa partierna: SD eller KD”.

Maximera klick

Nicklas Håkansson, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Göteborgs universitet, har forskat om partiledares agerande under valkampanjer sedan 1950-talet och framåt. Enligt honom finns det inget som tyder på retoriken har hårdnat i det absoluta toppskiktet inom politiken. Däremot uppfattar han det som att debattklimat har blivit tuffare bland mer perifert politiskt aktiva personer. Mycket är kopplat till sociala medier, menar han.

– Många försöker maximera klickandet, gillandet och spridningen av sina budskap. Ett sätt att göra det är genom att förenkla och vara väldigt polariserad i sitt synsätt. Det ligger nära till hands att man formulerar sig drastiskt och extremt för att sticka ut och höras, säger han till SVT Nyheter.

Farlig utveckling

Statsvetaren Jonas Hinnfors befarar att det hårda tonläget riskerar att normaliseras så att partierna slutar tala om sakpolitik, vilket väljarna förlorar på. De får svårare att urskilja vad ett parti verkligen står för.

– Jag tycker att man kan se en ökande desperation hos både de rödgröna och Alliansen nu när valet 2018 närmar sig. Det finns en press att driva upp tonläget, eftersom man inte ser att den politik man för leder till att väljarna börjar forma majoriteter för något av blocken.

Retorikern Elaine Eksvärd anser att utvecklingen är farlig.

– Det blir alltid problematiskt när makthavare tillämpar samma retorik som mobben och trollen på Twitter. Politiker ska diskutera sakfrågor, inte värdera människor. Det blir en demokrati där vi inte röstar på ett lands bästa utan på den som pajkastar bäst.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

M-politiker kallade Strandhäll hora

Mer i ämnet