Foto: Claudio Bresciani/TT, Johan Nilsson/TT

Regeringen vill införa ett särskilt sabotagebrott för angrepp mot blåljuspersonal

Uppdaterad
Publicerad
Regeringen vill införa ett särskilt sabotagebrott för angrepp mot blåljuspersonal – som ska kunna ge livstids fängelse. Det kan handla om hot, stenkastning och stöld.
– Den som har till uppgift att hjälpa andra och rädda liv förtjänar respekt, säger inrikesminister Morgan Johansson.

På torsdagen beslutade regeringen om en lagrådsremiss för att stärka skyddet för blåljuspersonal. Regeringen vill införa ett nytt brott – blåljussabotage – för angrepp mot polis, räddningstjänst och ambulans.

– Jag brukar säga att vi ska vara tuffa mot brotten men också mot brottens orsaker, sade statsminister Stefan Löfven (S) på en presskonferens när han besökte polisutbildningen på Södertörns högskola.

Hot eller våld

Brottet innebär att blåljuspersonal angrips eller störs i syfte att allvarligt försvåra eller hindra utrycknings- eller brottsbekämpande verksamhet.

Rubriceringen består av tre kategorier: den första är hot och våld, den andra stöld eller skadegörelse av fordon eller andra hjälpmedel – som exempelvis stenkastning mot bilar eller angrepp på polishästar och polishundar. En tredje kategori kallas för ”annan otillbörlig åtgärd”.

– Det är en ganska bred kategori, det kan handla om allt ifrån att detonera sprängladdningar i anslutning till en polisstation, men det kan också handla om aktiviteter där man försöker ställa sig i vägen och förhindra utryckning, säger inrikesminister Morgan Johansson (S).

Kan ge livstid

Blåljussabotage av normalgraden ska ge högst fyra års fängelse. Om brottet anses grovt ska straffet vara lägst två år och högst 18 år eller livstid. Samtidigt ska straffskalan för grovt våld eller hot mot tjänsteman skärpas, från dagens lägst sex månader till högst fyra år till lägst ett år och högst sex års fängelse.

– Den som har till uppgift att hjälpa andra och rädda liv förtjänar respekt och ska kunna utföra sitt arbete utan att bli störd eller angripen, säger Morgan Johansson.

Straffskalan blir högre

Morgan Johansson menar att den nya rubriceringen ger en högre straffskala samtidigt som den visar att man ger sig på just den här personalkategorin.

– Vi signalerar att man inte bara ger sig på de här individerna utan också den funktionen, då hindrar man en räddningsinsats vars konsekvenser kan bli förödande, säger Morgan Johansson.

Lagstiftningen är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2020.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer